COOR har 234 anställda i Norrköping, Linköping och Finspång. I bolaget ingår kök, vaktmästeri, städning, transporter och centraldepån för sjukvårdsartiklar. Av de 53 som varslas om uppsägning tillhör 49 Kommunal.

När Kommunalarbetaren i november kommer till köket på Vrinnevi sjukhus i Norrköping står ett köksbiträde och rör soppa i en stor gryta. Lunchen håller på att förberedas. Matkantiner i rostfritt stål i olika storlekar är uppstaplade på vagnar för att fraktas upp till vårdavdelningarna. Etiketterna avslöjar att patienterna ska få pannbiff, löksås och potatis. En maskin rasslar fram en mängd färdigskivad potatis.

Under årens lopp har allt flutit på i en gammal lunk. På ytan ser det ut så fortfarande. Ingen i köket verkar tänka på att från första december får de nya ägare, men de är däremot oroliga att förlora sina jobb. Det ryktas om uppsägningar.

Helena Tuomi håller på att ösa upp brunsås. Hon är en gammal trotjänare i köket. Hon började där för 26 år sedan och är även arbetsplatsombud. Hon minns tider när hon till och med skalade morötter för hand. Det fanns gott om personal. Vid sjukdom var en vikarie en självklarhet. Men år 2002 bildade Östgötalandstinget ett gemensamt bolag för kök och andra verksamheter som inte hade med själva vården att göra. Då började besparingarna. Tempot ökade. Från att tidigare ha varit tre personer som arbetade med dietkost blev det bara en och 15 anställda försvann i köket.

I oktober 2003 såldes bolaget till Skanskas dotterbolag Skanska Services för 20 miljoner. I slutet på förra året sålde Skanska sitt bolag vidare till det brittiska riskkapitalbolaget 3i för 1,2 miljarder kronor. 3i står som ägare ett antal år och investerar i kapital. Skanska tyckte inte det var lönsamt. Nu i dagarna har 3i:s nya bolag COOR börjat varsla anställda.

Mats Sundbom var tidigare VD för Skanskas serviceområde inom Landstinget i Östergötland. Han fortsätter som VD i COOR. Han berättar att ägaren 3i Group vill bygga upp en marknad i Norden och har ett betydligt högre börsvärde än Skanska. Skanska kommer att gå tillbaka till att vara ett renodlat byggföretag.

Han räknar med att COOR kommer att börsnoteras om fem till sju år. Företaget har ett särskilt affärsområde för den offentliga sektorn.

— Där finns enorma möjligheter att expandera, säger Mats Sundbom. För att göra det måste vi hålla marknadsmässiga priser, det vill säga sänka kostnaderna. Därför har de anställda varslats. Ett skäl till varslen är att bolaget tappat kunder ute på marknaden.

De anställda får ett nytt märke på sina arbetskläder: Ett C och inne i C:et ska det finnas en stjärna.

— Med hjälp av oss ska kunderna bli stjärnor, förklarar Mats Sundbom. Det kan också anspela på att företaget är stjärna som leverantör, tillägger han. Den strategi som Skanska tidigare byggt upp tar han med sig in i det nya företaget.

Som ett led i denna strategi har kokerskan Helena Tuomi i köket gått två kurser: Polstjärnan och Ledstjärnan.

— Kurserna handlade om företagets sätt att tänka, också att bli mer medveten om att det är ekonomin som styr. Vi ska sträva efter att vara bra förebilder för företaget, berättar hon.

Susanne Krantz är gruppchef i köket och har varit kokerska där i femton år. Både hon och Helena Tuomi tycker att det blev lite mer spännande med Skanska än på landstingets tid. Även Susanne Krantz har fått utbildning. Hon talar om affärsmannaskap och en framtida chefsutbildning, en business school. Det är engelska termer som gäller allt mer i den här branschen, ända in i Vrinnevi sjukhuskök.

De har också blivit mer prismedvetna.

— När vi var anställda av landstinget var det inte så noga med exakta portioner. Vi kunde ösa upp lite extra mat och det som blev över kastades, berättar de.

Skanska genomförde fastare rutiner med utvecklingssamtal i samband med den individuella lönesättningen.

— De som arbetar här får nog skärpa sig och visa lite mer intresse i jobbet, för att få det där lilla extra i påslag, säger de.

Lönen är fortfarande låg. En kokerska tjänar i genomsnitt 17 100 kronor. Ett köksbiträde 16 100 kronor.

Under den tid Skanska har varit arbetsgivare har de anställda fått behålla sina löner och arbetsvillkor. Nu vet ingen hur framtiden blir. Förhandlingar pågår om vilka som ska sägas upp.

Leif Ahlström, Kommunals fackliga representant, tycker att det gått lite väl fort med att Skanska plötsligt bara sålde bolaget efter så kort tid. Han vet att det engelska företaget har betydligt större avkastningskrav. Nu får han ta emot oroliga samtal från Kommunals medlemmar och ännu är det inte bestämt vilka som får sluta.

— Folk reagerar och undrar, också hur man ska klara av jobben med färre anställda, säger han.

Han arbetar mitt inne i stan på depån för sjukvårdsartiklar. Utanför står SITAs sopcontainrar och lite längre bort syns trafikbolagets Connex skylt. Båda är franska företag. Själv ska han nu arbeta hos ett engelskägt företag.

Att nya arbetsgivare dyker upp förändrar också det fackliga arbetet. Han utbyter erfarenheter med fackklubbar inom exempelvis Saab och andra företag som också anlitar COOR enligt ett liknande koncept.

Leif Ahlström har fått lämna sitt fackliga jobb på heltid och jobbar halva tiden på depån, sedan han fick en privat arbetsgivare. Lagret har 2 300 sjukvårdsartiklar och män kör omkring i gulsvarta truckar och lastar ner cellstoff och annat, placerade på hyllor fem meter ovanför golvet.

Landstinget äger förrådet men det sköts av COOR. I sin nit att jaga kostnader har landstinget börjat beställa material direkt från leverantörerna. Det gör att de anställda på depån har fått mindre jobb, vilket är ett bekymmer för dem.

Leif Ahlström tycker att det var ett misstag att sälja det gamla landstingsbolaget.

— Det blir inte billigare på sikt, om ett privat företag dessutom ska göra vinst. Under landstingsbolagets tid fick vi inte visa några röda siffror i bokslutet. Bolaget skulle täcka sina egna kostnader. Blev det vinst skulle det gå tillbaka in i bolaget.