Lars-Erik Lövdén gjorde ett väldigt bra jobb, säger han om sin företrädare. Min ambition är att sätta ännu mer fokus på finansieringen av välfärden, sysselsättningen, lönerna och arbetsvillkoren.

Han inledde sitt ministeruppdrag med att kommentera Kommun- och Landstingsförbundets ekonomiska rapport.

Där tog han fasta på att kommunerna går mot ekonomiska överskott.

Kommuner och landsting går mot ljusare tider var din slutsats i pressmeddelandet. Vad menar du med det?

— Det ser ut som att 2005 och 2006 blir riktigt hyggliga år för kommunerna. Det betyder inte att alla är utan bekymmer.

Österberg hänvisar till de ytterligare miljarder som staten ger under närmaste år och att förbättrad konjunktur leder till högre skatteinkomster.

Enligt samma rapport skulle det dock bli fortsatta miljardunderskott om verksamheterna får växa i takt med befolkningsutveckling och statliga beslut.

Det behövs alltså fortsatt åtstramning kring dagens kommunala verksamheter för att nå överskott. Hur kan du då tala om ljusare tider?

— Jag håller inte med om det resonemanget. Den kommande demografiska utvecklingen är en sak och den måste diskuteras. Men vi vet att de nya resurserna skapar möjligheter att behålla och någonstans också nyanställa personal.

Kommunförbundet säger att behovet av verksamhet växer med 0,9 procent per år men att kommunerna bara får råd med 0,6 procent. Betvivlar du de siffrorna?

— Jag har inte analyserat dem så att jag kan säga om de är fel. Hade vi inte lagt till ordentligt med resurser så hade situationen varit betydligt mycket eländigare. Man bör se det ur den aspekten.

Mycket få kommuner säger i Kommunförbundets enkät att de kommer att använda pengarna från regeringens ”sysselsättningsbudget” till att anställa fler. Huvuddelen förbättrar istället sitt ekonomiska resultat.

Vad ska ni då göra för att skapa nya jobb när sysselsättningsstödet inte räcker?

— Det här är ett första steg så att vi kan hålla uppe sysselsättningen och förhoppningsvis också få mer sysselsättning. Håller konjunkturuppgången i sig, som det ser ut, så märker kommunerna av att skatteintäkterna också förbättras.

— Vi måste sedan år för år, vid varje budgettillfälle, se om resurserna räcker.

Trodde ni när budgeten planerades att endast 30 kommuner skulle använda pengarna till fler jobb?

— Man får inte göra ett dystert anslag. Pengarna har inte ens börjat verka, vi får vänta ett halvt år för att se vad som händer. De kommer att få en väldigt positiv betydelse. Sedan vilar det ett ansvar på varje kommun att de håller ordning på sin ekonomi.

Vissa kommuner har under en tid låtit utgifterna öka alldeles för fort, anser Sven-Bertil Österberg.

— Det är ofta de som nu har ekonomiska bekymmer. Ökar man utgifterna dubbelt så snabbt som inkomsterna blir situationen bekymmersam!
Han anser också att kommuners prognoser oftast är för dystra.

— Det verkar inte riktigt ha trängt igenom till tjänstemannaleden i alla kommuner att de här nya pengarna kommer.

Egentligen är det bara handikappverksamheten, på grund av LSS, som har vuxit kraftigt. Riksdag och regering beslutade om reformen. Har ni också verkligen ställt upp med pengarna?

— LSS är en bra reform. Jag tycker att vi har ställt upp med pengarna… man kan alltid diskutera om det skett fullt ut.

Han hänvisar sedan till en ny kostnadsutjämning mellan kommunerna och att han ska följa frågan.

I valet för två år sedan sa regeringen att skola, vård och omsorg skulle prioriteras. Sedan dess har arbetslösheten vuxit bland kommunalarna.

I hans hemtrakt Fagersta/Skinnskatteberg har antalet stämplande i Kommunals a-kassa ökat med 45 procent.

Vad säger du till undersköterskorna som förlorat jobbet trots löftena?

— Vi har haft en besvärlig lågkonjunktur bakom oss men går nu mot bättre tider, därför kan vi lägga ut nya resurser. Min förhoppning är att ingen undersköterska ska behöva sluta och att de som blivit arbetslösa kan komma tillbaks.

Finns det inget skäl att vara självkritisk?

— Vi har inte haft så stora val. Skatteunderlaget sjönk när lågkonjunkturen försämrade sysselsättningen i de delar av ekonomin som också är producerande, som exportsektorn.

Kan det någonsin vara god ekonomi att låta undersköterskor gå arbetslösa?

— Varje människa som inte får ett jobb är ett misslyckande för samhället som inte kan ta vara på den resursen. Men om inte staten håller ordning i ekonomin, så att inkomsterna räcker till utgifterna, ja då får vi stora problem, ännu fler undersköterskor blir utan jobb.

Vad är fördelen för samhällsekonomin med att a-kassan betalar ersättning istället för att kommunen betalar lön?

— Att kostnader flyttas mellan olika kassor… ja det är en komplicerad historia. Grunden är i alla fall att man klarar statsutgifterna annars blir det ännu värre…

Så inget skäl till självkritik?

— Sveriges riksdag och regering rår inte på den internationella konjunkturen. Men vi har varit hyggligt framgångsrika med den ekonomiska politiken, haft en bättre tillväxt än övriga Europa. Men det betyder inte att jag är nöjd, jag skulle också ha velat se en bättre utveckling.

Har kommunerna idag tillräckligt med pengar så att de kan betala konkurrenskraftiga löner?

— Att inte kunna betala medarbetarna den lön som många skulle vilja är ett bekymmer. Ska vi kunna rekrytera den nya generationen och ge god kvalité är lönerna viktiga.

— Jag tror att kommunerna måste prioritera mellan ökad verksamhet och ökat löneutrymme. Hittills har man främst prioriterat ökad verksamhet.

— Är det så att det är Kommunals medlemmar som ska ha mer då måste kanske andra grupper stå tillbaka lite grand.

— Ska du vara riktigt ärlig, så är det ju tjänstemannagrupper i kommuner och landsting, i synnerhet på mellannivå, som burit iväg lönemässigt. Inte så att de har orimliga löner, men de har gått ifrån Kommunals medlemmar.

Och när det gäller lönerna så anser du att regeringen med de nya resurserna ställer upp så att det räcker?

— Det kan man ju alltid diskutera. Frågorna måste diskuteras mycket mer än vad som görs idag. Men det kan ju inte hela tiden vara nya pengar som ska vara lösningen.

Den kommunalt finansierade sektorn blir bara en allt mindre andel av svensk samhällsekonomi. Finns det en gräns för hur liten andel den får bli?

— Det finns naturligtvis en gräns där det inte blir bra. Det är möjligt att man kan ha en väldigt bra verksamhet även vid en mindre andel av BNP. Men mitt besked är att jag tror att de här verksamheterna måste ha en större andel.

— Målsättningen är att sjukvård och service i kommunerna motsvarar medborgarnas förväntningar.

— Om det allmänna inte kan ge svenska folket den vård som efterfrågas kommer framför allt de som har råd att komplettera med egna pengar. Är det då inte bättre att tillskottet av pengar hanteras i ett allmänt och rättvist system?
— Det som är viktigast är att man klarar kvalitén i verksamheten.

Tycker du verkligen att man gör det idag, många av Kommunals medlemmar gör det inte, de slits ut?

— Överlag ja, även om det finns brister. Väldigt bra om man jämför i ett internationellt perspektiv. Och den jämförelsen bör man göra, eftersom det är dem vi måste jämföra oss med när vi ska sälja varor. Sedan kan vi själva vara missnöjda med förhållanden som vi vill rätta till.

Är du också missnöjd?

— Jag är väl inte nöjd med att vi måste säga upp undersköterskor när vi ser att vi har behov av dem i sjukvård och omsorg. Där vill jag vara med och utveckla så att det blir en förbättring.

Artikeln är skriven av Bengt Bergsmark och Mats Gustafsson