Allt som oftast sprids bilden att personalen i äldre- och handikappomsorgen i hög grad är ålderstigna 40-talister som snart går i pension. Rekryteringsbehovet blir därför enormt.

Det är en myt, visar personalstatistiken.

Som framgår av diagrammet är åldersfördelningen i stället ganska jämn kring en medelålder på 42 år. Fast anställda är ett par år äldre, vikarier några år yngre.

— Man kan se att de är ordentligt mycket yngre än den genomsnittlige anställde i kommunerna, konstaterar också Jonas Eriksson, Kommunförbundets expert.

En årskull bland anställda är cirka 7 000 personer. Rekryteringarna under senare år har nästan varit fyra gånger så stora, 25 000 per år. Pensioneringar är på intet sätt huvudorsaken till att kommunerna rekryterar. Inget talar heller för att det skulle bli så i framtiden.

I genomsnitt har under senare år 2 500 anställda rekryterats per år bara för att täcka upp för ökad långtidsfrånvaro (sjukdom med mera) och ytterligare lika många för att utöka verksamheterna.

Men mer än hälften av rekryteringarna beror på vikariatskarusellen. I snitt har 8 400 månadsavlönade vikarier slutat mellan de årliga personalräkningarna. Framtida rekryteringsbehov beror till mycket stor del på om kommunerna vill och kan behålla den personal de redan har.

Att behovet av äldreomsorg kommer att växa är klart, men ingen vet med hur mycket. Ålderspensionärerna, idag en och en halv miljon, beräknas öka med knappt 50 procent mellan 2000-2030.

Ökningen av antalet äldre beror delvis på att vi förväntas leva längre med bättre hälsa. Hjälpbehovet skjuts upp senare i åldrarna, anser många experter. Behovet av äldreomsorg ökar därmed inte lika snabbt som antalet äldre.

Till Finansdepartementets förra långtidsutredning lade departementsrådet Ilija Batljan och äldreforskaren Mårten Langegren fram en omfattande utredning om detta. I en tidningsartikel uppmanade de oss att glömma domedagsprofetiorna. Ödet avgör inte de framtida äldreomsorgskostnaderna. Bra hälso- och sjukvård idag leder till sänkta kostnader för äldreomsorg i morgon, var budskapet.

Gert Alaby, på Socialstyrelsen hävdar däremot att perioderna av svår ohälsa och funktionsnedsättningar som kräver vård och omsorg riskerar att bli längre bland framtidens äldre.
Om behovet av äldreomsorg skjuts upp i åldrarna i samma takt som vi lever längre blir ökningen 30 procent mellan 2000 och 2030, enligt Kommunförbundets långtidsutredning.
Finansdepartementets senaste långtidsutredning spår att behovet av äldreomsorg växer med 35 procent under samma period.

Beräkningarna utgår ifrån hur mycket som idag satsas på äldreomsorgen. Men efter senaste årtiondets nedskärningar tycker många anställda att det redan idag behövs mer personal. (Se bland annat Kommunalarbetaren 15/02: Ett värdigt äldreboende kräver 20 000 fler anställda.) Utifrån personalens synvinkel blir därmed framtidsbehovet av mer personal större än långtidsutredningens 35 procent. 50 procent är ingen orealistisk siffra för 2000-2030.

För att uppnå den ökningen och kvalitetsförbättringen krävs i genomsnitt rekryteringar av 31 000 per år. Det är inte fler under än 2000. En betydande del av rekryteringarna 2000 gjordes för att fylla igen efter växande frånvaro, främst sjukfrånvaro.

Fortsätter frånvaron att växa så räcker inte 31 000 rekryteringar för att klara framtidsbehovet.

Om arbetsförhållandena i stället förbättras och om jobben blir attraktivare bör omsättningen på personal sjunka. Därmed blir rekryteringsbehovet betydligt mindre än 31 000.

En utbyggnad med 50 procent mellan 2000 och 2030 innebär knappt 4 200 nya jobb per år, sammanlagt cirka 125 000, inklusive privat anställda. Kommer det att finnas arbetskraft?