Det visar AMS statistik över inlämnade varsel om uppsägningar.

2004 var ett bottenår vad gäller varsel om uppsägningar som kommuner och landsting planerat för. Under 2004 har kommunerna lämnat in rapporter om planerade uppsägningar av 2.702 kommunanställda. Man får gå tillbaka till de värsta krisåren i början på 90-talet för att hitta så dystra siffror i kommunerna.

Motsvarande siffra för landstingen är 451 personer.

På kommunsidan handlar det om mer än en tredubbling jämfört med förra året då 850 anställda berördes av planerade varsel. För landstingen var situationen mörkare 2003.

Det har ljusnat något under hösten. Årets första sex månader står för fyra femtedelar av varselplanerna i kommunerna.

Det är relativt jämnt fördelat över landet. Flest varselrapporter har kommit i stora län, som Västra Götaland och Skåne län. Även Kalmar län och Värmlands län har höga siffror.

I landstingen gäller ungefär hälften av siffrorna nedskärningarna i Västernorrlands län. På Sundsvalls sjukhus, sades 132 personer också upp, strax före jul. 77 av uppsägningarna gällde undersköterskor.

Statistiken från AMS bygger på uppgifter från länsarbetsnämnderna. Arbetsgivare som har planer på att varsla personal ska rapportera om det till länsarbetsnämnderna. Siffrorna säger ingenting om hur många uppsägningar som faktiskt har trätt i kraft.

— Ofta löser man mycket av de planerade uppsägningarna internt. Men siffrorna vittnar om att ekonomin varit kärv, säger Lars-Ove Brander vid Sveriges Kommuner och Landstings (före detta Kommun- och landstingsförbunden) arbetsgivarpolitiska avdelning.