Det verkar meningsfullt med gemensamt svar till signaturerna ”Irriterad” och ”Anna” eftersom era problem liknar varandra.

Jag tror inte att någon annan kan lösa problemen åt er. Om ni inte kan eller vill prata med era chefer får ni förmodligen fortsätta att ha det som det är, om ni inte väljer att lämna arbetsplatsen.

Cheferna är kanske inte medvetna om hur deras handlande uppfattas, om ingen säger det till dem. Det kan också vara så att de egentliga problemen ligger någon annanstans. Hur kul är det att jobba på ett ställe där man pratar skit bakom ryggen på varandra, till exempel? Att försöka ”få bort denna chef” kan vara en inställning som låser fast en vid en bestämd lösning på det hela.

Personalchefen som ”kommer och går” som hon vill har väl också en chef i sin tur. Hur ställer sig han eller hon till det hela? Och är det verkligen så att ni vet exakt varför personalchefen gör som hon gör?

Vi har alla våra olika bilder av saker och ting och när det uppstår en konflikt gäller det att kommunicera, så att man får ihop de olika bilderna till en. Det är en process som kostar på och är jobbig att komma igenom. Men ger man sig inte in i situationen kan man heller inte påverka den och komma vidare.

Jag sade inledningsvis att ingen annan kan lösa problemen åt er. Däremot kan ni få hjälp från folk som faktiskt jobbar med just sådant här, till exempel någon från Företagshälsan eller facket. Om facket på arbetsplatsen inte kan hjälpa, gå då vidare till avdelningen.