U tanför den röda ladan på Per-Arne Lindbergs välskötta gårdsplan står fyra traktorer av äldre modell och glänser i höstsolen. Eller rättare sagt, tre av dem glänser. Den ena är en nyanskaffad, något bedagad skönhet.

— Den kommer från en kompis i Danmark. Vi bytte. Jag hade en som han ville ha. Men det kommer att ta några arbetstimmar att få den i ordning.

Per-Arne öppnar ladugårdsdörren. Där för bara några år sedan korna stod tjudrade i sina bås står nu traktorer sida vid sida. Det var med traktorer det började.

— Jag fick min första traktor när jag var femton. För 20 år sen började jag samla. Och nu har jag väl ett femtiotal.

Alla traktorerna är veteraner och härstammar från perioden mellan 1920 och 1960. Men nu är det inte bara traktorer som Per-Arne samlar på. I logen intill är det som att kliva in i scenografin till en gammal film. Här möter bland annat Halls Café och Konditori med trivsam 1950-talskänsla, E. Lindbergs Diversehandel uppvisar som sig bör ett brett utbud av allt från karameller till seldonstillbehör och andas 1930-tal. Inne i Shell-macken från 1955 sitter till och med doften av olja och smörjmedel kvar. Detaljrikedomen är överväldigande och det är svårt att slita sig. Uppe på skullen finns bland annat gamla skogsmaskiner och en samling motorsågar.

— Jodå, här står gubbarna och jämför, och minns hur de olika modellerna kändes i handen.
Att butiksmiljöerna fick ta plats invid traktorer och gamla skördetröskor beror på tanterna.

— Vi försökte komma på något mer tantvänligt när vi upptäckte att fruarna hellre satt kvar i bilarna när karlarna kom hit under Möklintaveckan, då vi visar upp och provkör allting för allmänheten.

Det ligger mycket kunskap bakom en samling av det här slaget och den delar Per-Arne med sig av när han tar emot besökare under bygdeveckan eller från skolor i trakten. Till vardags jobbar han som ladugårdsförman och instruktör vid Naturbruksgymnasiet i Sala. Per-Arne har inte några problem med att fylla fritiden, men hur många arbetstimmar han lägger ner på sin samling vet han inte. Hela familjen är dock med på noterna och den trettonårige sonen tycks ha ärvt pappas traktorintresse.

Nu får Per-Arne Lindberg 2004 års Kämpestipendium på 20 000 kronor för ”hans engagerade arbete med att ge vardagshistorien liv genom att gestalta svunna miljöer och bruka gamla arbetsredskap”, som motiveringen lyder.

Alfred Kämpestipendiet instiftades 1988 av Lantarbetareförbundet och övertogs vid sammanslagningen 2001 av Kommunal. Stipendiet tillfaller en medlem eller grupp medlemmar som har bidragit till att vidmakthålla eller utveckla ett kulturellt arv. Alfred Kämpe var författare, agitator och redaktör för tidningen Lantarbetaren under 1930-talet.