Istället för att gå tillbaka till sin fasta tjänst som undersköterska efter barnledigheten har ensamföräldern Margona Karlsson precis tvingats ut i arbetslöshet.

I hennes tjänst på ett äldreboende på Gotland ingick kvälls- och helgpass och under de tiderna erbjuder inte kommunen barnomsorg. Hennes arbetsgivare ville inte ge henne en ren dagtjänst. Hennes fackliga ombud sa att Kommunal inget kunde göra. Alltså skulle hon inte kunna jobba eftersom ingen kunde ta hand om hennes barn, 1-åriga Fatima och 7-åriga Felicia. Margona Karlsson upplevde att hon inte hade något annat val än att säga upp sig:

— Jag hoppades att facket skulle kunna hjälpa mig, men de sa bara att jag skulle ringa till barnomsorgen och stöta på själv. Facket sa att de inte kunde gå in och stöta sig med arbetsgivaren. Jag har pratat med alla — barnomsorgen, arbetsgivaren, politiker. Jag sa att jag var beredd att ta vilket jobb som helst bara det var dagtid. Men det finns ingen förståelse — alla bara pratar om släktingar eller vänner som ska kunna hjälpa till.

Idag känner Margona Karlsson sig sviken. Hon har arbetat sedan hon slutade skolan och säger att hon tycker om att jobba. Hon hade sett fram emot att gå tillbaka till sin tjänst som undersköterska.

Hennes lokala fackombud Magnus Jonsson tycker i efterhand att sektionen borde ha tagit tag i ärendet ordentligt från början.

— Det är beklagligt att vi inte har agerat på det sättet vi borde. Det är det bara att konstatera. Det är vår brist på erfarenhet som gjort att vi agerat för dåligt i det här fallet, säger Magnus Jonsson, sektion 3 på Gotland.

Under Margona Karlssons föräldraledighet flyttade personalen på hennes tidigare arbetsplats över till ett äldreboende i Attendo Cares regi. Övergången var valfri och personalen fick om de ville börja med ett års tjänstledighet från kommunen för att arbeta hos Attendo Care, en möjlighet som också Margona Karlsson valde.

Attendo Cares regionchef Lise-Lott Eriksson har inte sett några möjligheter att ordna en dagtidstjänst:

— Vi har en verksamhet som är i gång dygnet runt och det går inte att anpassa den till personalens behov.

Jämställdhetslagen säger att arbetsgivare ska underlätta för personer att kombinera arbete och föräldraskap — tycker du att ni har gjort det i det här fallet?

— Vi försöker ta hänsyn och jag tycker att vi gör det, men verksamhetens behov måste få styra. Det är naturligtvis beklagligt för henne, men jag kan inte påverka kommunens inställning till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Inte heller Gotlands kommun, där Margona Karlsson hade sin ursprungstjänst, har sett några möjligheter att erbjuda jobb under dagtid inom sin verksamhet.

— Om man arbetar inom äldreomsorgen innebär det att arbeta obekväm arbetstid. Det går inte att arbeta enbart dagtid måndag till fredag inom vården, säger Lena Lager, äldreomsorgschef på Gotland.

Så ensamstående föräldrar som inte har släkt eller vänner som kan ta hand om deras barn kan inte arbeta inom vården på Gotland?

— Jag vill inte gå in på hur enskilda löser det här. Vi har en verksamhet som pågår dygnet runt, vilket gör att ingen kan arbeta enbart dagtid i veckorna. Den möjligheten hon har är att byta jobb. Och nu är det ju så att hon har sagt upp sig och är alltså inte längre anställd hos oss.

Pia Engström Lindgren är ställföreträdande jämställdhetsombudsman, JämO. Hon tycker att det ”är absurt” om bristen på fungerande barnomsorg tvingar ut vuxna människor i bidragsberoende:

— Det är opassande för ett civiliserat samhälle att vara organiserat på ett sådant sätt att ensamstående föräldrar — vilka oftast är mammor — ska beläggas med ytterligare en börda i form av att de inte kan få barnomsorg och därigenom försörja sig själva. Det finns något djupt osympatiskt i hela det här förfarandet. Den här kvinnan får ensam ta konsekvenserna av att kommunen inte erbjuder barnomsorg.

Hon påpekar också att arbetsgivaren enligt jämställdhetslagen har en skyldighet att vidta åtgärder för att underlätta för arbetstagare att kunna förena föräldraskap och arbete. Och säger att en sådan åtgärd skulle kunna vara tillfällig schemaändring till exempelvis dagtidsarbete.

JämO genomförde år 1999 en enkätundersökning hos fackförbunden om tillämpningen av just denna paragraf (5 §) i jämställdhetslagen. Slutsatsen blev att fackens bristande engagemang och brist på kunskap i jämställdhetsfrågor bidragit till att jämställdhetslagens 5 § fått så dålig genomslagskraft.