— Det finns inget absolut samband mellan hur personalen upplever det och hur sjukfrånvaron utvecklar sig, säger Roland Eiman som skrivit rapporten.

I en rapport som kommer ut i dagarna har för första gången en jämförande studie gjorts mellan 3-3-systemet och så kallade flexibla arbetstidsmodeller (tvättstugescheman, årsarbetstid, flytande scheman, önskescheman etc).

Det är en ganska blygsam undersökning, 17 arbetsplatser i åtta olika kommuner har studerats.

Rapporten visar bland annat att just det ökade välbefinnandet är något som 3-3-personal tar upp först av allt när de ska berätta om hur de jobbar. De upplever sig vara friskare och mår bättre. På de arbetsplatser där de jobbar med flexibelt schema har ingen tagit upp den aspekten.

Men det finns en paradox här, och det ser rapportförfattaren Roland Eiman som en av de intressantare lärdomarna: Hur personalen upplever det, har inget absolut samband med hur sjukfrånvaron ser ut.
I till exempel Ragunda kommun, i Jämtland, steg sjukfrånvaron på ett äldreboende när 3-3-modellen infördes.

— Vi har dubbelt så mycket sjukfrånvaro i år jämfört med förra året, säger Gun Valli, enhetschef på Björkhammars äldreboende där 3-3-modellen testas fram till och med februari nästa år.

I de utvärderingar som gjorts genom åren av 3-3 heter det nästan alltid att personalen mår bättre och sjukfrånvaron går ner. I Ragunda gick det åt andra hållet.

— Vi har precis upptäckt det här och vet inte vad det beror på ännu. Det är ju inte säkert att det är arbetsrelaterad sjukfrånvaro, säger Gun Valli.

Frånvaron minskade faktiskt mer i de flexibla modellerna än i 3-3, enligt rapporten.

Naturliga förklaringar kan förstås finnas: arbetsplatserna är ofta små, det räcker med ett benbrott och en långtidssjukskrivning för att siffrorna ska bli röda i bokslutet.

— En annan förklaring är kanske att man tidigare gick till jobbet även när man var sjuk, säger Roland Eiman, i dag omsorgschef i Älmhults kommun.

En annan viktig lärdom han vill förmedla är att kommunen måste ha med sig personalen om man ska lyckas med att byta arbetstidsmodell. På några ställen där de varit, bland annat hemtjänsten i Landskrona, har personalen inte själv varit med och tagit fram sin arbetstidsmodell.

— Det blir en helt annan kraft med delaktighet, säger han.

Flexibla arbetstidsmodeller gör det inte dyrare för kommunen, snarare tvärtom. På de undersökta 3-3-arbetsplatserna sjönk kostnaderna för sjukfrånvaron på fem av åtta ställen.

Varför har det blivit så populärt under 2000-talet att testa nya arbetstidsmodeller?

— Vi har så dålig fantasi i kommunerna, man ser hur andra kommuner har sparat på detta. Kommunerna vill också bli attraktiva som arbetsgivare. När sen någon med en sådan här modell lyckas, då tror vi att där vi har lösningen.

Generellt för nästan alla arbetsplatser i rapporten är att de allra flesta i personalen är nöjda. I stort sett ingen vill gå tillbaka till det gamla. 

Dyrare eller billigare för arbetsgivaren

• Både 3-3 och flexibla arbetstidsmodeller leder ofta till minskade kostnader för övertid och fyllnadstid.

• Det som gör att 3-3-modellen också drar på sig kostnader är att det oftast krävs en utökning av personalstyrkan för att schemat ska gå runt.

• När det gäller minskade kostnader för sjukfrånvaron går det inte att säga något generellt. ”Det beror helt och hållet på hur kostnaderna för sjukfrånvaron såg ut innan man bytte arbetstidsmodell”, konstaterar Roland Eiman.

• Ytterligare en eventuell vinst för arbetsgivaren är att behovet av vikarier kan minska, och därmed kostnaderna för det, eftersom det är tänkt att frånvaro ska lösas inom systemet.