Så länge klassamhället består så behövs den facklig-politiska samverkan. Så lyder i grova drag analysen från Kommunals ordförande Ylva Thörn. Påståenden om att äktenskapet mellan LO-facken och socialdemokraterna skulle stå för något förlegat och omodernt, håller hon inte med om.

— Eftersom vi fortfarande har ett klassamhälle så är det inte särskilt omodernt. Vi har inte gjort resan färdigt, vi har inte vunnit kampen en gång för alla. Det räcker med att vi får en annan politisk majoritet med en negativ syn på facket för att slå undan benen fullständigt.

Därför måste också samverkan öka, enligt Ylva Thörn.

Det har nu gått ett och ett halvt år sen Kommunals strejk. I Ylva Thörns arbetsrum står fortfarande presenten från Musikerförbundet kvar som en påminnelse i fåtöljen i hörnet. Musikerna skänkte Ylva Thörn en elgitarr som en gest av uppmuntran under konflikten.

Det är mot bakgrund av just konflikten man ska se svaren i Kommunalarbetarens enkät, säger hon.

— Är detta ett resultat av all den ilska och aggression som faktiskt fanns under konflikten, framför allt mot socialdemokratiska företrädare? Det kan man fundera över.

Samtidigt, säger hon, bygger facklig-politisk samverkan på att alla tar ansvar.

Hon reagerar särskilt på ett av resultaten i Kommunalarbetarens undersökning. Det som visar att nästan 70 procent anser att förbundet har lite eller ganska lite inflytande över socialdemokraternas politik.

— Här ställs verkligen frågan på sin spets. Hur jobbar vi fackligt-politiskt?

Bekymrar det dig inte att så många av Kommunals fackliga företrädare i sektionerna anser att det brister i inflytandet?

— Då måste de som har svarat på det här bolla tillbaka frågan till sig själva. Vad gör man för att öka inflytandet? Man kan inte sitta och vänta på att någon kommer och säger att nu ska vi ha samverkan.

— Det här är ingen enmansföreställning som Ylva Thörn och Göran Persson sköter. Det handlar om att samverkan ska genomsyra hela organisationen, i partiet men också i facket. I Kommunal.

Hur ska ni få facklig-politisk samverkan att fungera när så många ute i organisationen inte riktigt tycks tro på den?

— Vi måste ut i organisationen och diskutera samverkan. Varför vi har den och vad vi kan uppnå med den.

Den 5 oktober antog också Kommunals förbundsstyrelse en handlingsplan för det framtida samarbetet. I det dokumentet handlar en hel del om information och utbildning ute på lokal nivå.

Förbundet pekar ut tre punkter som organisationen ska jobba särskilt med:

• Få fler kommunalare politiskt aktiva.

• Hitta sätt att öka de politiska samtalen på arbetsplatserna.

• Utveckla mönsterarbetsplatser genom facklig-politisk samverkan.

Målet är att alla som har förtroendeuppdrag, inklusive arbetsplatsombuden, ska få en ”ideologisk och demokratisk skolning”. De ska bland annat, står det i dokumentet, ”gå i bräschen och föra de politiska samtalen på arbetsplatserna”.

Är det rimligt att en kommunalare, som till exempel är folkpartist, ska behöva skänka pengar till socialdemokraterna?

— Ja, det är rimligt eftersom det har beslutats i Kommunals demokratiskt valda organ. Varje medlem har möjlighet att via motioner föra fram att man anser att vi inte ska ha samverkan. Det är majoritetsbeslut fattade i demokratisk ordning.

I dag stödjer 40-50 procent av Kommunals medlemmar ett annat parti än s. Var går gränsen för när det inte längre går att försvara samverkan?

— Grunden för hela den här diskussionen är att vi har frågan uppe till ständig prövning. När en majoritet säger nej att vi vill inte ha det längre, då får vi ta en förnyad prövning.

Varför är en långt gången facklig karriär i Kommunal stängd för dem med fel partibok?

— Är den det?

Kan du själv ge exempel på någon vänsterpartist till exempel som har gjort facklig karriär i Kommunal, upp på förbundsstyrelsenivå?

— Nej, det kan jag nog inte göra. Men jag tror att man som enskild gör ett val till sist. Det är ingen som sitter och sorterar ut vilka som får vara med.

Så du menar att en som företräder vänsterpartiet i något sammanhang, också skulle kunna sitta i Kommunals förbundsstyrelse?

— Ja, om medlemmarna väljer den vägen. Men det gäller att ställa upp på de stadgar vi har och jobba med de intentioner vi har, när det gäller facklig-politisk samverkan till exempel. De som har andra politiska åsikter tror jag inte väljer den fackliga banan.

Enligt Ylva Thörn, finns det en öppenhet i arbetarrörelsen kring den här frågan. Själv tycker hon absolut inte att det är något att hymla med och välkomnar diskussion i ämnet.

Vad skulle hända om en ombudsman på Kommunal gick ut och kritiserade den facklig-politiska samverkan?

— Det skulle inte hända så mycket. Men åter igen, jobbar man som ombudsman eller är förtroendevald så har man en gång tagit ställning. Uppdraget man har som ombudsman är format utifrån de beslut vi tar.