Kiruna var den första kommunen i landet som införde sex timmars arbetsdag med åtta timmars lön inom hemtjänsten.

Reformen som var mycket populär bland vårdbiträdena. Att nu avskaffa 6-timmars dagen är inte något som vårdbiträdena i Kiruna bara kommer att finna sig i.

– Vi kommer inte att sätta oss ner och tiga. Vi tänker kämpa för att få ha kvar 6-timmars dagen. Vi kommer att protestera. Är det så att vi förlorar, då tänker i alla fall inte jag stanna kvar, säger Marita Sirkka.

– Detta är ett påhopp från socialdemokraterna på vårdbiträdena. Jag tycker att de borde komma ihåg varför arbetstidsförkortningen infördes. Sjuktalen var höga och det var svårt att få folk till vården, säger hon.

För hennes del har den förkortade arbetsdagen gett ökad livskvalité och är en orsak till att hon har stannat kvar i jobbet. Den tid hon varit på jobbet har hon orkat använda på ett effektivt sätt och samtidigt kunna vara glad och inte slutkörd, när hon har kommit hem.

Utslagningen var tidigare stor i jobbet. Många hade arbetsskador. Forskaren Birgitta Olsson visade att sjukfrånvaron minskade med 30 procent första året och 15 procent det andra året.
Arbetsskadorna mer än halverades och det blev mindre behov att omplacera människor.

Staten tjänade 4 miljoner kronor på att personalen blev friskare. Däremot ökade lönekostnaderna för kommunen.

På den tiden sade socialdemokraten Rustan Nyquist, ordförande i personalnämnden, att det var positivt för människor med dåliga ryggar att arbetstiden förkortas.

Idag har vårdbiträdena fortfarande lägre sjukskrivning, 17,6 färre dagar per person och år än genomsnittet i kommunen.

Kommunals sektion i Kiruna är mycket kritisk. Rolf Hagebjörk, sektionsordförande i sektionen talar om ”sosseborgare” som nu enats om att ta bort arbetstidsförkortningen. De har stöd av de borgerliga partierna.

Han påpekar att vårdbiträdena inte fick lika stor löneförhöjning som andra i samband med att 6-timmnars dagen infördes. De har ingen friskvårdstimme. Deras lön är 300 kronor lägre än den vårdbiträdena har inom äldreboenden. Han kommer definitivt att kräva att vårdbiträdena kompenseras lönemässigt, om de ska jobba åtta timmar.

Kommunen vill kunna utnyttja personalen på ett bättre sätt, det vill säga vårdbiträdena ska även jobba på äldreboenden. Nu finns det två olika avtal inom äldrevården. Det ville Kommunals sektion tidigare lösa genom att vårdbiträdena gick upp till 32 timmars arbetsvecka och genom att sänka arbetstiden från 37 till 35 timmar för dem inom äldreboendena.

Kenneth Stålnacke, socialdemokratiskt kommunalråd, säger att det förslaget skulle ha kostat kommunen ytterligare två miljoner kronor.
Han tycker att det är bättre att få mer resurser till gamla och barn med särskilda behov. Enligt honom finns siffror på att 6-timmarsdagen motsvarar 40 fler personer i vården.

– Det är farligt att ge sig in på en matematik som säger att de färre sjukskrivningarna bland vårdbiträdena enbart beror på den förkortade arbetstiden. Det finns andra faktorer som kan påverka detta, exempelvis att vårdbiträdena är ute mer i friska luften, säger han.

De som jobbar inom äldreboendena också upplevt det som orättvist att de måste jobba längre tid, enligt honom.

Han menar också att det handlar om ett ansvar för kommande generationer.

– Vi måste frigöra resurser. Vi har pensionsåtaganden på över 700 miljoner kronor, samtidigt som antalet invånare minskat till 23 000 från att ha varit 32 000 år 1975.

Han utgår från att vårdbiträdena kommer att kompenseras lönemässigt när de får åtta timmars arbetstid. Ett nytt arbetstidsavtal beräknas vara klart i oktober nästa år.