I 86 sidor håller Niklas Qvarnström sin läsare i ett järngrepp. Vi följer den excentriske Tudor Backfisch och hans liv i New York, hur han blir överkörd, hur han mirakulöst klarar livhanken, och hur han gör barn i sjukhussängen.

Berättelsen flyter på med ett skönt driv, men sedan ändras allt. Backfisch har fått jobb på ett kontor i World Trade Center, och en morgon sätter han sig vid sitt skrivbord. Det är bara det att det är den elfte september 2001.

Resten av romanen är en enda lång bubblande mening med intryck, funderingar, allt i ett enda kaos. Det är roligt ibland, tänkvärt ibland, men som läsare är matthet det bestående intrycket. (Bonniers)