Jag sträckte ut handen.

Du slog mig i magen.

Jag gav Dig blommor, Du gav mig ris.

Nu tar jag den tillbaka, för Du vill inte ha den, Du vill bara vara elak på nåt vis.

Ett vis som inte jag kan begripa vad det ska nyttja till?

Kan hända det känns skönare på andra sidan – när Du går och bökar som en liten gris?