Hon fick läsa resultatet av vår undersökning. Men svaren i intervjun visar på en klyfta mellan barnskötarnas och hennes syn på behovet av resurser.

Hon ställer dock upp på minimikraven på ”bra förskola” som är utgångspunkten i vår undersökning.

— Ja, det är klart, svara hon utan att tveka.

Sedan blir svaren inte lika raka. Hon vill helst tala om regeringens satsning som presenterades i våras.

Barnskötarna anser att det behövs 24 procent mer personal idag för att nå en bra förskola — vad anser du?

— Tio procent ökning kommer att genomföras under de kommande två år. Och det är en väldigt stor satsning — som naturligtvis ska följas av att kommunerna själva gör satsningar.

Finns det idag ett behov av personalökning med en fjärdedel?

— Jag kan inte generellt säga att det behövs. Jag kan konstatera att det behövs en satsning och den ska genomföras.

Barnskötarna anser att det behövs 30 procent större lokaler, vad anser du?

— Det är lite är samma sak. Jag förstår att det är tråkiga svar. Generellt kan jag inte säga det behövs 30 procent större lokaler.

— Det behövs mer lokaler om vi ska ha mindre barngrupper, men siffran 30 procent låter mycket hög.

Barnskötarna anser att resurserna till verksamheten — material, mat, leksaker med mera — behöver öka med 30-40 procent. Vad anser du?

— Det behövs säkert mer material, det gör det alltid, men jag kan inte konstatera att det behövs 40 procent mer.

För att kunna rekrytera tillräckligt med utbildad personal krävs löneökningar med minst 2 000 kronor, anser barnskötarna, vad anser du?

— Lönerna är en lokal fråga och en fråga mellan arbetsmarknadens parter. Var de ska ligga har jag ingen kommentar till.

— Lönen är en viktig faktor vid val av yrke. Förskollärare och barnskötare måste vara attraktiva alternativ.

Lena Hallengren anser att regeringen redan har gjort stora satsningar på förskolan. Då räknar hon också med miljarderna som maxtaxan kostar, samt de i våras utlovade 2 miljarderna till mer personal.

Men maxtaxan ger föräldrarna lägre avgifter, inte mer resurser till verksamheten. Snarare fler barn.

— Hade vi inte haft maxtaxan så hade vi haft en sämre förskola, alla barn hade inte kunnat ta del av den.

— När vi talar om pengar som staten skjuter till kan jag inte bortse från de 5 miljarderna (maxtaxan mm*) som satsats på förskolans område.

En gång i tiden fanns en norm för lägsta personaltäthet. Uppfyllde inte kommunen den fick de inga statliga pengar. Många barnskötare som Kommunalarbetaren talat med vill ha det så igen. Men förskoleministern är avvisande.

— Vi kommer inte säga att exakt så här många barn per personal ska det vara, säger Hallengren och hänvisar till att Skolverket arbetar fram allmänna råd.

Villkoren för att kommunerna ska få ta del av de två nya förskolemiljarderna utlovar hon till hösten. 

* förskola till arbetslösa och föräldralediga, allmän förskola för 4-5 åringar, kvalitetssäkringsmedel 0,5 miljard