Fem i hemtjänsten har fått onda axlar, ryggar, nackar och händer. Orsaken är tunga lyft i för trånga utrymmen i lägenheten. Personalen får bland annat klättra över toalett och handfat för att kunna duscha vårdtagaren. Skyddsombuden hänvisade till arbetsmiljölagen och stoppade hemtjänstens arbete i bostaden.

Stoppet hävdes samma dag av arbetsmiljöverket. Men kommunen fick ett föreläggande av verket. Föreläggandet säger att senast den 15 september ska arbetsmiljön ha förbättrats i bostaden. Annars får kommunen böta 200 000 kronor.

Arbetsmiljöverket kräver att personalen utbildas och tränas i förflyttnings- och lyftteknik för att förhindra risk för belastningsskador. Kommunen ska också se till att personalen slipper klättra eller stå böjda eller vridna för att ta hand om vårdtagaren i badrummet.

En kartläggning ska göras av alla de arbetsmoment som personalen tycker är psykiskt påfrestande. Kommunen ska bedöma om det finns risk för allvarlig ohälsa med dessa arbetsmoment. Om så är fallet måste kommunen göra något för att minska riskerna. Görs inte detta omedelbart ska en skriftlig handlingsplan tala om när detta senast är genomfört.

— Det är mycket ovanligt att vi ställer sådana hårda krav mot en kommun vad gäller vård och omsorg i en vårdtagares lägenhet, säger Marianne Tiborn vid arbetsmiljöverket i Örebro.

Skyddsombuden tycker att föreläggandet är bra. Men de gillar inte att Arbetsmiljöverket hävde stoppet för hemtjänstens arbete. Enligt verket finns inte omedelbar och allvarlig fara för hemtjänstpersonalen. Det beslutet överklagade skyddsombuden till regeringen som ännu inte har svarat.

— Vi tycker att arbetet i bostaden skulle ha stoppats tills arbetsmiljön hade förbättrats, säger Margaretha Gunhamre som är en av sektionens två huvudskyddsombud.

Jan Alinski, personalsekreterare i Örebro kommun, tycker att skyddsombuden har gjort fel.

— Kommunal vill strunta i att ge vård och omsorg till en person som bor trångt. Men det kan kommunen aldrig gå med på, säger han.

Jan Alinski förklarar att kommunen inte heller får säga till någon att flytta till en större lägenhet för att få hemtjänst. Och det är bara fastighetsägaren som kan bestämma om en lägenhet ska byggas om.

— Det är en balansgång mellan personalens rättigheter enligt arbetsmiljölagen, vårdtagarens rättigheter enligt socialtjänstlagen och de krav en kommun kan ställa. Vi får aldrig glömma att det Kommunal ser som en arbetsplats samtidigt är vårdtagarens hem, säger han.

Jan Alinski tycker att kritiken mot kommunen är orättvis.

— Vi har installerat en taklyft i sovrummet. Hemtjänstpersonalen har fått utbildning i hur de ska ge sjukgymnastik. De är så många som 20 personer som två och två turas om att vara i lägenheten. Därför behöver de inte göra de tunga arbetsmomenten så ofta, säger han.

Jan Alinski tycker att skyddsombuden skulle ha gett kommunen en chans att förbättra arbetsmiljön ytterligare innan lägenheten stängdes som arbetsplats.

— Vi hade säkert kunnat lösa detta om skyddsombuden hade velat diskutera med oss. Stängningen var överilad, säger han.

Margaretha Gunhamre håller inte med. Hon säger att vårdtagaren lämnade sjukhuset och flyttade in i sin lägenhet drygt en månad innan stängningen. Kommunen visste om att lägenheten var för trång men gjorde ändå inte tillräckligt för att förhindra arbetsskador.

Om inte bostaden byggs om eller vårdtagaren flyttar till en större lägenhet så återstår inget annat än vårdhem för vårdtagaren, förklarar hon.

— Vi kommer aldrig att acceptera att våra medlemmar skadas för att någon till varje pris ska ha rätt att vårdas hemma. Jan Alinski har fel om han tror att socialtjänstlagen går före arbetsmiljölagen. Kommunens reaktion gör oss bara mer vässade. Vi överväger allvarligt att stänga arbetsmoment i fler bostäder, varnar hon.