Jympa i provrummet

• Det allra viktigaste är förstås att kläderna sitter skönt, så att de inte hindrar dina rörelser. Många kläder är i stretch, men stumma material går också bra om kläderna inte sitter för tajt.

Rör på dig i provrummet: Dra upp knäna så högt du kan, framåt och åt sidan. Kolla att det går att sitta på huk. Sträck armarna uppåt, framåt, bakåt, åt sidorna. Det ska inte strama någonstans.

Böj dig framåt från höften, som en fällkniv. Hasar tröjan ner mot axlarna? Inte så bra om du ska träna yoga eller någon annan träningsform där man vänder upp och ner på sig mycket. Testa en tajtare tröja, eller en i mindre halkigt material.

Vanlig t-shirt duger vid inneträning

• Om du tränar lugnt och inte svettas mycket duger en vanlig t-shirt bra.

Samma sak om du håller högt tempo hela passet, då hinner du inte bli kall.

Om du däremot växlar intensitet kan en svettig bomullströja kännas våt och kall under de lugnare perioderna. Drag från fläktar och luftkonditionering gör att den blöta tröjan kyler dig än mer.

En polyestertop från sportaffären håller dig torrare. Det finns många märken och modeller att välja mellan, med priser från en hundralapp och uppåt. Det är bra att ha flera, för polyester behöver tvättas ofta för att inte börja lukta.

Många träningstopar sitter tajt, och det är inte bara för att man ska visa upp sin vältränade kropp. De suger faktiskt upp svetten bättre om tyget kommer åt kroppen överallt.

Långa eller korta byxor är mest en smaksak. Alla längder och vidder finns i sportaffärerna nu. Om man ska sitta i styrketräningsmaskiner bör man av hygienskäl undvika de allra kortaste shortsen.

Lager på lager
vid uteträning

• Välj kläder efter hur du tränar, hur mycket du svettas och vad som känns bekvämt. Och efter väder, förstås.

För en halvtimmes promenad behöver du kanske inte byta om. Men om du svettas mycket kan det vara skönt om åtminstone tröjan är i funktionsmaterial. (Läs om funktionsmaterial på nästa sida.) En top från sportavdelningen, eller överdelen till ett underställ, till exempel.

Tränar du intensivt när det är kallt behöver du två till tre lager kläder:

1 Närmast kroppen: Underställ i funktionsmaterial. Det ska sitta åt, så att det kan transportera bort svetten från kroppen.

2 Mellanlager: Värmande tröja/byxor av ett material som transporterar svetten vidare utåt. Gärna fleece. Inte bomull, då försvinner effekten av understället. Mellanlagret behövs förstås inte alltid. Du blir varm när du tränar, så det är oftast bättre att frysa lite i början av passet.

3 Ytterst: Jacka och byxor som står emot regn och vind. De ska också släppa ut fukten som understället och fleecetröjan har transporterat bort från din kropp.

Jackan bör inte vara fodrad, är det riktigt kallt är det bättre med en extra tröja under.

Mössa mår kroppen bra av. Huvudet är den del av kroppen som är viktigast att skydda mot kyla. Blir du för varm bör du inte ta av mössan; bättre är att ta av en av tröjorna och lätta på kläderna i halsen och vid handlederna. Då får du en skonsammare avkylning.

Här gäller också flera lager: innermössa av tunn syntet, yttermössa som står emot vind och regn. Det finns smarta mössor som enkelt görs om från pannband till mössa till heltäckande ”rånarluva”.

Naturmaterial suger fukt

• Siden: Sidentrikå är utmärkt att träna i. Sidentrikå transporterar bort fukten, torkar snabbt och värmer även fuktigt. Något ömtåligare än syntet, kräver lägre tvättemperatur och speciellt tvättmedel. Å andra sidan tar det inte åt sig lukt lika snabbt som syntet, så det behöver inte tvättas lika ofta. Sidentrikå finns i underkläder, men verkar inte alls finnas i träningskläder för innebruk.

Ylle: Tester har visat att underställ i ylle håller dig varmare än underställ i syntet. Ylle suger upp fukt, men transporterar inte bort den, som syntetmaterialen. Därför kan ylleunderkläder kännas lite tunga om du tränar intensivt och länge. Ylle värmer även när det är vått och börjar inte lukta illa så snabbt. Ylle kräver också fintvätt och helst specialtvättmedel. Det finns dock blandningar mellan ylle och syntet som kan tvättas i 60 grader.

Våt och kall eller torr och varm

• Man kan knappast skriva om träningskläder utan att nämna ordet ”funktionsmaterial”. Det brukar betyda två olika saker.

1 På underkläder och träningskläder som man har inpå kroppen betyder ”funktionsmaterial” att tyget suger upp svetten och får den att avdunsta snabbt. Tyget känns inte kallt när det är blött. För underkläder använder man också ordet ”superunderställ” för samma sak.

Många tycker om att träna i bomullskläder, men de fungerar inte alls på det här sättet.

Bomull torkar långsamt, och kyler när det är vått. Då blir man kall, och kan drabbas av sträckningar och andra skador.

Det är inte så lätt att hitta rätt i sportaffären. Kläder i bomull och funktionsmaterial hänger om varandra i affären, och alla tillverkare har sina egna benämningar. ”Baselayer” och ”dri-fit” är ett par av alla beteckningar som används. Ibland finns en stor, synlig lapp som berättar att det är ett funktionsmaterial. Men lika ofta måste du dyka ner i plagget och leta efter etiketten där materialet står. Allt som är av enbart polyester eller blandningar med stor del polyester brukar vara bra.

2 Ytterkläder, eller ”skalplagg” som det brukar heta i sport- och friluftsaffärer. Här betyder ”funktion” att de skyddar mot vind och vatten, men släpper ut den fukt som blir när du svettas.

Inpå bara kroppen

• Trosor, kalsonger, behå och strumpor finns också i funktionsmaterial. Många tror att allt annat än bomullstrosor ökar risken för svamp i underlivet. Men svettiga bomullstrosor är fuktiga länge, och svampen trivs i fuktig miljö.