Det nya drygt ettåriga avtalet ger löneökningar på 480 kronor i månaden i genomsnitt, räknat på heltid, från den 1 augusti.

— Vi kommer i paritet, blir likställda, med den övriga arbetsmarknaden, som fått runt 500 kronor i löneökningar, säger Kommunals förhandlare Annica Jansson, ombudsman vid Kommunals avtalsenhet.
Därmed avblåser Kommunal den uppskjutna strejken och alla övriga konfliktåtgärder.

Avtalet innehåller inga individgarantier. Allt fördelas vid lokala förhandlingar. För avtalsmånaderna juni och juli får alla anställda ett engångsbelopp på 800 kronor, räknat på heltid.

Lägstlöner införs för första gången i det här avtalet från och med den 1 januari 2005. De sätts till 13 000 kronor respektive 14 000 kronor beroende på ålder, utbildning och erfarenhet, precis som på kommun- och landstingssidan.

Endast en handfull personer av de anställda i dag berörs direkt av den förändringen, enligt Vårdföretagarna.

Det är ändå viktigt för Kommunal. Enligt Kommunal nyanställs många på löner kring 12 000–13 000 kronor. Det gör att arbetsgivaren vid kommande lönerevisioner tar ur de lokala potterna för att höja upp de nyast anställda, vilket i sin tur leder till lägre löneökningar för övriga på arbetsplatsen.

— I stället för att ta ur de lokala lönepotterna så får nyanställda lite högre löner generellt när de nyanställs. Det är det som gör frågan så principiellt viktig för oss. Inte att de flesta i dag ligger över de nivåerna, säger Annica Jansson.

Det slutliga avtalet är nästan identiskt med det avtalsförslag från medlarna som arbetsgivarna i Vårdföretagarna tackade nej till för drygt tre veckor sen. Skillnaden är att lönenivåerna höjs från augusti i stället för juni. Därmed blir det något billigare för arbetsgivarna.

Vårdföretagarnas förbundsdirektör Ari Kirvesniemi är nöjd med att det till sist blev ett avtal men är missnöjd med innehållet.

— Nivåhöjningen är för hög och kostnaden under avtalsperioden är för hög, säger han.

Hur kunde ni tacka ja till något i dag som ni för tre veckor sen tackade nej till?

— Med de konfliktregler som finns på arbetsmarknaden så gjorde vi bedömningen att vi inte med en konflikt skulle få ett väsentligt bättre avtal.

Lönenivåerna höjs med knappt 2,9 procent, räknat på en lön på 16 600 kronor, där medellönen enligt Kommunals beräkningar ligger.

Arbetsgivarna bedömer att avtalet är värt strax under 2,6 procent, om man räknar in att det de första två månaderna rör sig om ett engångsbelopp.

Liksom övriga LO-förbund gick Kommunal inför avtalsrörelsen ut med krav på 650 kronor eller lägst 3,2 procent i löneökningar.

Hur ser du, Annica Jansson, på att ni till slut hamnade en bit i från de kraven?

— Ribban sattes när Metall och Industrin började göra upp och då hamnade vi på runt 500 kronor per månad.. Det blev riktningen även för oss i våra fortsatta förhandlingar. Även när medlarna kom med i spelet.

Det rådde aldrig någon tvekan i Kommunals avtalsdelegation om att tacka ja till budet.

-Ingen var emot att tacka ja. Men vi kan inte säga att vi är helt nöjda med avtalet. Det är långt i från de 650 kronor vi yrkade på från början, säger Lena Lagnestrand, ordförande i sektion 59 i Stockholm och en av Kommunals avtalsdelegerade.

Avtalet är på 13 månader och går ut den 30 juni nästa år. Båda parterna är nöjda med den relativt korta avtalstiden. Det gör att avtalet hamnar tidsmässigt nära kommun- och landstingsavtalet som går ut den 31 mars nästa år.

Så här tycker några medlemmar om avtalet:

– Jag jublar inte och gör baklängeskullebyttor, det gör jag inte. Ingen kan leva på 13 000 kronor, inte ens om man är 19 år. Då måste man bo hemma.

Det säger vårdaren Carina Törnqvist om Kommunals nya avtal. Hon jobbar på en privat gruppbostad.

Hon tror att en påbörjad strejk hade kunnat ge mer.
– Det är lite synd att det inte blev nån strejk. Jag hade hoppats att den hade kunnat få Kommunal att gå tillaka till ursprungskravet på 650 kronor i månaden.

Om den löneökningen på 480 kronor säger hon:
– Det är mindre än jag förväntat mig.

Andrea Gayton Vega är facklig aktiv och jobbar som undersköterska på ett privat servicehus. Hon tycker att det var bra att det blev ett avtal utan strejk:

– Jag är jättenöjd med att det blev de 480 kronorna. En strejk hade gjort att de gamla hade kommit i kläm.

Helst hade hon dock sett ett avtal med individgaranti:

– Individuella löner fungerar inte på min arbetsplats, vi har inga lönesamtal och invandrare får lägre lön än svenskar.

Hon är liksom Carina Törnqvist kritisk till den låga nivån på lägstlönerna:

– 13 000 är jättelite egentligen, det skulle vara minst 15 000, säger hon.

Omar Amin är arbetsplatsombud och jobbar i köket på ett privat äldreboende i Sundbyberg. Han är en av de som ursprungligen skulle strejkat från och med idag, måndag. Men han låter inte besviken på att det inte blev någon strejk.

– 480 kronor låter helt okej, jag ska prata med mina arbetskamrater imorgon och se vad de säger.

Han är positiv till att lägstlöner finns med i det nya avtalet.

Enkäter: Johan Erlandsson

Vad tycker du? Diskutera och kommentera på Debatt&Tyck