Slutbudet, som Kommunal tackade ja till, innehöll ett avtalsförslag på 13 månader med ett löneutrymme på 480 kronor, i genomsnitt på avtalsområdet på heltidslön samt ett införande av lägstlöner.

— I och med det här talar arbetsgivaren om att de anställda i privat vård och omsorg inte är värda vad resten av arbetsmarknaden har fått, säger Kommunals förhandlare, ombudsman Annica Jansson.

Arbetsgivarsidan motiverar sitt nej med att det skulle kosta för mycket.

— Nivån var för hög och så kan vi inte gå med på det här med lägstlöner. Sammanvägt blir det för dyrt, säger Ari Kirvesniemi, förbundsdirektör hos Vårdföretagarna.

Men det här budet håller sig ju i princip inom ramen för vad den övriga arbetsmarknaden fått under våren?

– Det stämmer men samtidigt så är det så att om vi ska ha konkurrensneutrala avtal så måste vi se vilka vi konkurrerar med. För oss är det offentlig sektor. Vad som händer i handeln eller flyget har ingen bäring på oss.

Arbetsgivarnas smärtgräns, går enligt Kirvesniemi, vid max 410 kronor på ett år.

I år ger avtalet på kommun- och landstingssidan ett löneutrymme på två procent för de anställda i vård och omsorg. Medlarnas bud för de anställda i privatvården, bedömer parterna vara värt 2,88 procent.

De föreslagna nivåerna i budet vad gäller lägstlöner motsvarar det som finns i kommun- och landstingsavtalen, på 13 000 respektive 14 000 kronor, enligt vissa villkor.

De stridsåtgärder som Kommunal varslat om träder inte i kraft förrän tidigast måndag morgon. Då beslutar Kommunal om hur och när varslet om övertids- och nyanställningsblockad ska utlösas. Under förhandlingarnas gång har varslet legat vilande.
Annica Jansson utesluter inte att det kan bli fråga om fler varsel om stridsåtgärder.

— Vi kommer att bestämma det på måndag.

Vårdarbetsgivarna bad under slutet av förhandlingarna hela tiden om mer tid. Svaret skulle egentligen ha kommit redan på torsdagskvällen.

— Om man ska säga nej till ett bud så måste man noga penetrera följderna. Vi behövde helt enkelt den tiden, säger Ari Kirvesniemi.

Kommunals ordförande Ylva Thörn kommenterar arbetsgivarnas nej så här:

– Från borgerligt håll har man sagt att fler privata vårdgivare skulle vara ett sätt för vårdens kvinnor att få högre lön. Nu visar sig det att privata vårdföretag inte alls är en injektion i vårdbranschen när det gäller bättre villkor.

De varslade stridsåtgärderna berör omkring 20 000 anställda i privat vård och omsorg.