— Det finns förhoppningar om att det kommer en lagrådsremiss före sommaren. Men det är tveksamt om det hinner bli någon proposition, säger Anders Stålsby, departementssekreterare på näringsdepartementet.

En lagrådsremiss innebär att några av landets högsta jurister ska granska förslaget innan det kan gå vidare till riksdagen.

Det är bland annat EU:s regler om hur lång veckoarbetstiden får vara och begränsningar av arbetspassen nattetid som inte finns i den svenska arbetstidslagen. En följd av nya regler kan bli schemaändringar för en del av Kommunals medlemmar.

Samtidigt har EU-kommissionen kommit en bit på vägen med att förändra det så kallade arbetstidsdirektivet.

Anledningen är att flera länder oroas över två domar från EU-domstolen som tolkar direktivet som att jourtid ska räknas som arbetstid. Det har lett till att fler arbetsgivare utnyttjar möjligheten till individuella undantag från reglerna, genom så kallad ”opt-out”.

Situationen kan bli den att när Sverige väl har införlivat EU-reglerna kommer ett helt nytt direktiv.

I Kristi Himmelsfärdshelgen kom kommissionen med ett förslag som nu går ut på remiss till medlemsländerna.
Europafacket, EFS, befarade ett tag att kommissionen skulle köra över facken fullständigt och behålla opt-out-möjligheten. I det senaste förslaget öppnar kommissionen för att ta bort den möjligheten. Men man kan lika gärna välja en annan, ur facklig synvinkel värre väg, att skriva in i direktivet att undantagsmöjligheten ska finnas kvar, även om det inte finns kollektivavtal.

— Då minskar intresset för arbetsgivarna att teckna kollektivavtal, säger Mats Essemyr, utredare på TCO och de svenska fackens representant i EFS arbetstidsgrupp.

När det gäller jourtid har Europafacket inget val. Där säger kommissionen att arbetsmarknadens parter måste komma överens om en ny kategori i regelverket, passiv jourtid.
Annars införs denna kategori ändå. Det skulle innebära att till exempel läkarnas bakjour inte kan klassas som arbetstid, vilket dagens direktiv kan tolkas som. Däremot säger kommissionen ingenting om aktiv jourtid och det skulle även fortsättningsvis ur EU: s synvinkel räknas som arbetstid.

Efter remissomgången kommer kommissionen med ett slutgiltigt förslag efter den 1 juli, är det tänkt.

Det kan kullkastas av EU-parlamentsvalet i juni. Om en ny kommissionär träder in på området för sysselsättning och sociala frågor och ersätter den grekiske kommissionären Stavros Dimas kan också nya signaler komma från Bryssel.

Det är framför allt tre krav EU har i dagens direktiv som inte finns i den svenska arbetstidslagen:

• Arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt.

• Det ska vara en sammanhängande dygnsvila på minst 11 timmar.

• Arbetspassen för nattpersonal får i genomsnitt vara högst 8 timmar långa.