Den som har tonåringar exempelvis får rikliga tillfällen att träna behärskning, när klädhögarna hopar sig i fåtöljer, maten står kvar efter mellanmålet och snäsningarna duggar tätt.

Att genast tända till och ”få ur sig” ilskan är emellertid inte hälsosamt, enligt psykiatern Leena Maria Johansson, intervjuad i Må Bra (maj 2004).

Ilska och aggressivitet är inte fel, i sig, de behövs för att sätta gränser. Men att uttrycka den med utbrott, att tappa behärskningen kan vara destruktivt och leda till relationsproblem med omgivningen. Man ses som jobbig och undviks av andra.

Man känner sig arg längre än de som behärskar sig. Och det budskap man har går inte fram. Upprepade ilskeutbrott leder sällan till förändring, säger Leena Maria Johansson.

Ett bättre sätt är att stanna upp, iaktta sin ilska, bekräfta de känslor som dyker upp (inför dum make, taskig arbetskamrat etc) men låta dem stanna inombords så länge att man skaffar sig tid att lugna ner sig. Vad vill du göra åt det hela? Kanske säga: Jag är upprörd och måste ta en paus innan vi pratar vidare.

Metoden kallas Mindfullness och innebär att iaktta sina tankar och förnimmelser, utan att döma eller genast agera utåt. Tankarna styr vad vi känner men vi kan förändra dem och därmed också vårt beteende. Kanske botar det inte tonårslättja men det gör å andra sidan inga utskällningar i världen heller!