Britt-Inger Sjölund, undersköterska i Uppsala län betonar att detta inte är en vetenskaplig undersökning. Det är en bild som trätt fram efter svar från såväl medlemmar som första linjens chefer och arbetsgivare.

Det är kompetensutvecklingsgruppen inom Kommunals branschråd för Hälso- och sjukvård som ställt frågorna. Avsikten är att ta reda på vilken syn man har på kompetensutveckling på olika arbetsplatser och om och hur man tillgodoser behoven.

Det visade sig att det inte ens fanns enighet om vad som menas med kompetensutveckling. Det fanns arbetsplatser där man betraktade en middag med arbetskamraterna som kompetensutveckling. På andra ställen dög inget annat än högskolepoäng.

— Cheferna kan tycka att kompetensutveckling är att skicka en person på en föreläsning. Sen ska hon lära alla andra, säger Eva Nilsson, undersköterska från Halland.

Gruppen har arbetat med denna kartläggning i ett och ett halvt år. Nästa steg är att enas kring en klar och tydlig ram för vad kompetens är. Den ska sedan förankras hos arbetsgivarna.
Ett stort problem är all kunnighet som inte tas tillvara. Enligt Socialstyrelsens regler kan exempelvis sondmatning och blodprover delegeras till underskötersor. Ändå vågar inte alltid arbetsgivaren låta dem göra det.

— Vi undervisar nya sjukskötersor i sondmatning men får inte själva göra det, säger Eva Nilsson.

Kompetensutvecklingsgruppen består av åtta medlemmar från hela landet: fyra undersköterskor, två skötare och en barnsköterska. Den har funnits i fyra år och arbetar mycket med att locka unga till vården.

Sammanfattningar av arbetet med kompetenskartläggning kommer att läggas ut kontinuerligt på Kommunals hemsida www.kommunal.se under ”yrkesforum”.

Gruppen vill gärna veta hur du ser på kompetens och kompetensutveckling. Skriv till
liza.di.paolo.sandberg@kommunal.se