I förlängningen riskerar dessa personer att hamna utanför försäkringssystemen. Klarar man inte att arbeta kan a-kassan också dras in. Utan vare sig rätt till sjukpenning eller arbetslöshetsersättning tvingas de till slut söka socialbidrag.

— Det blir de sociala myndigheterna som får ta över i slutändan. Det kommer att innebära att kommunerna får ta ett större ekonomiskt ansvar, säger Göran Nilsson biträdande länsarbetsdirektör i Norrbotten.

Orsaken till utvecklingen är framför allt de skärpta rutinerna kring sjukskrivning. I kombination med att arbetsförmedlingarna samtidigt ska tillämpa regelverket kring a-kassan striktare gör det att människor kan hamna i kläm.

— Det kommer personer till förmedlingarna som säger sig vara ditskickade av försäkringskassan. Själva tycker de sig inte ha fått någon förändrad status i sin sjukdom eller sina besvär, säger Per-Olov Mörn, stabschef vid länsarbetsnämnden i Örebro län.

Av de 21 länsarbetsnämnderna svarar 16 att det under det senaste halvåret har kommit fler personer till förmedlingarna som anser sig vara sjuka. Elva av dem talar om en markant ökning eller en tydlig tendens.

Fem länsarbetsnämnder säger att de inte har sett sådana tendenser.

I Stockholm har flera upplevt att deras sjukpenning har dragits in utan någon egentlig diskussion.

— Det är folk som gråter och säger att de inte kan gå ut i arbete. Många är också upprörda över själva hanteringen, att de bara har fått reda på att sjukskrivningen avslutats via brev, säger Margareta Lindquist, chef för avdelningen Aktivera, vid länsarbetsnämnden i Stockholms län.

Birgitta Målsäter chef på enheten för sjukpenning och arbetsskadeförsäkring på Riksförsäkringsverket, RFV, bekräftar att det är så det brukar gå till.

— Rent juridiskt går det till så att man skickar ett brev och talar om att underlaget inte styrker rätten till sjukpenning. Sen har man två veckor på sig att komma in med synpunkter, säger hon.

Det räcker inte, enligt de nya rutinerna, att vara sjuk. Det ska också framgå på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt. Läkarna har också uppmanats att vara mer restriktiva vid sjukskrivning och deltidssjukskriva i större utsträckning.

Vårt uppdrag är att sköta försäkringen på ett rättvist och rättssäkert sätt i hela landet. Utifrån det perspektivet är det ett rimligt krav att det är de som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom som har rätten till ersättning, säger Birgitta Målsäter.

I majoriteten av länen har det ännu inte gått så långt att många tvingas söka socialbidrag som ett resultat av de striktare reglerna. Men flera talar om att det finns exempel och att utvecklingen tycks gå åt det hållet.

Arbetsförmedlingarna har ett uppdrag från AMS att samarbeta med försäkringskassorna. Samarbetet tycks vara olika utvecklat i olika län. I Västerbotten finns inga signaler om att människor hamnar mellan stolarna, enligt Fred Jonsson, biträdande länsarbetsdirektör.

— Det här handlar om vilken dialog och samverkan man har med varann från myndigheternas sida, säger han.

Det finns ingen statistik som visar hur stor ökning av fenomenet det rör sig om. Men frågan har varit uppe till diskussion vid olika chefsträffar hos AMS och RFV.

— Att det rör sig om väldigt många tror jag inte. Men det är klart att man kan fundera över vad den förändrade tillämpningen får för konsekvenser. Vi pratar mycket om det och känner ett ansvar för det här från båda myndigheternas sida, säger Marianne Lindman, funktionsansvarig på avdelningen för mål och resultat på AMS.

Så här har försäkringskassan skärpt rutinerna kring sjukskrivningar:

Den 1 juli 2003: Nya läkarintyg där patientens faktiska arbetsförmåga ska framgå för att försäkringskassan ska godkänna sjukskrivningen.

November 2003: Läkarna uppmanas att vara mer restriktiva med sjukskrivning på heltid.

December 2003: Skärpt och förtydligande tolkning av reglerna kring läkarintyg. Enbart en diagnos från läkare räcker inte för sjukpenning. Det måste framgå av intyget på vilket sätt sjukdomen sätter ner möjligheterna att arbeta. Brister i underlaget från läkare och enskild gör att sjukskrivning inte godkänns.

Så här svarar länsarbetsnämnderna på frågan: Får arbetsförmedlingarna ta emot fler personer som anser sig vara sjuka i dag jämfört med för ett halvår sen?

JA, Tydlig tendens: Norrbotten, Gotland, Kalmar, Skåne, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro län, Östergötland, Jämtland och Stockholms län.

JA, Viss tendens: Blekinge, Dalarna, Jönköping, Västerbotten och Södermanland

NEJ Osäkert: Gävleborg

NEJ Ingen tendens: Halland, Kronoberg, Uppsala, Värmland