Grus och smuts brer ut sig i skolor och på förskolor i många kommuner — Ekerö utanför Stockholm är bara ett exempel. I höst skärs städpengen ner med en halv miljon kronor, nästa år ytterligare en miljon, ett sparbeting på 16 procent. Politikerna vill att barnen och föräldrarna ska ta över en del städjobb.

På Närlundaskolan har rektorn testat intresset. Hon frågade föräldrarna om några familjer i varje klass kunde tänka sig att turas om att storstäda klassrummet, ungefär som en ideell insats man gör i en förening. Men föräldrarna sa nej, de förklarade att de inte hade tid för det.

Hösten 2003 drog rektorn Ylva Granelli Larsson ner på städningen på Närlundaskolan. Nu städas klassrummen bara varannan dag, och det är bara golvvård, plus att papperskorgarna töms. Inget annat. Med det sparade hon 45 000 kr på ett år.

Nu betalar skolan drygt 30 000 kr i månaden, och i höst måste skolan alltså dra ner ytterligare 3 000 kr i månaden. Och nästa år ännu mer…

— Vi får ta bort storstädningen på sommaren, säger rektor Ylva Granelli Larsson uppgivet. Det går inte att minska den dagliga städningen mer. Vi prioriterar hygienutrymmen och kök. Skolan är mycket sliten och svårstädad, men vi har samma städpeng som nya skolor. Dessutom kommer vi att få färre antal elever i höst, då tappar vi ännu mer pengar.

Cheick Diallo som städar skolan berättar att det är trångt, han slår i huvudet i hyllor och det är svårt att komma fram med städvagnen. Han städar nio klassrum som alla har egen entré, kapprum och grupprum och två toaletter. Matsalen städar han måndagar och torsdagar, och gymnastiksalen varje kväll. Han prövade att städa på dagen, men det gick inte. Nu börjar han vid två eller tre på eftermiddagen.

— Ofta är det föreningar som använder gymnastiksalen på kvällarna, och då kan jag få vänta till elva-halv tolv med städningen.

Cheick bor i Norsborg, i andra änden av Storstockholm. En genväg är att ta färjan från Ekerö över Vårbyfjärden till Fittja, men sista färjan går kl 22, och den hinner Cheick sällan ta.

— Därför letar jag efter lägenhet i Råcksta, berättar han.

Abdul Ahamed städar en annan länga på skolan. Han vikarierar, och har en timme på sig att städa de åtta klassrummen med hall, kapprum och två toaletter till varje. Varannan dag med fuktig mopp, varannan dag sopar han. Sen ska han vidare och städa en förskola, en vårdcentral och ISS-kontoret.

Rigmor Samuelsson, facklig företrädare på ISS i Stockholm, tycker att städarna i skolorna får en orimlig arbetsmiljö:
— Det går inte att dra ner på städningen så här. Det hjälper inte att man har bra utrustning, man kan inte göra ett bra jobb när det är så snålt.
När hon själv städade på Närlundaskolan de första åren på 1980-talet var de två städare på heltid på skolan. Dessutom hade vaktmästaren också någon timma städning i sin tjänst. Då var skolan inte gammal och sliten.

Nu går hon runt och tittar i klassrum och kapprum och pekar på de trånga dörrarna som går åt fel håll när man kommer med städvagnen och bergen av skor i kapprummen som gör det omöjligt att städa medan barnen är kvar.

— Oj, här har de inte bytt golvmattor de senaste tjugo åren, säger hon och tittar ner på märken och skador på de slitna linoleummattorna.

Det finns nästan inget kvar av trösklarna och entrémattorna är så slitna så att de inte samlar upp något grus längre och har rullat ihop sig i kanterna. Inne i klassrummen finns stora mjuka textilmattor, kanske bra för att dämpa bullret och sköna att kliva på. Men de måste dammsugas, och det ingår inte i kontraktet mellan skolan och ISS. Eleverna får turas om att sopa kapprum och dammsuga, torka av diskbänk och bord.

Städningen av Ekerös skolor är utlagd på städföretag, från början fyra. Ett av dem, Kema, köptes upp av ISS, och ett annat, Feja, gick i konkurs. Kvar är ISS och Sodexho, och avtalen går ut sommaren 2005. Skolorna får 160 kr per barn och månad i städpeng, pengar att köpa städning för. Från och med i höst är det bara 150 kr. Förskolorna får en summa per kvadratmeter. Skolorna har rätt att sänka städnivån och kostnaden under avtalstiden, och de kan också köpa extra städning, men får då ta pengarna från andra konton.

— Om skolorna nu bestämmer sig för att slopa storstädningen på sommaren kommer folk att förlora jobb, säger Rigmor Samuelsson.

Men inte bara hon är bekymrad över slopad storstädning:

— Slitaget på golv och andra ytor ökar, det blir dyrt på sikt, säger Göran Hedström, kommunens produktionschef. Vi är också oroliga för dem som är allergiska och för arbetsmiljön över huvud taget. Det är politikerna som har bestämt att man ska spara på städningen. Vi tyckte att rektorerna kunde få avgöra själva vad de ska spara på.

Anna-Carin Ullberg är ordförande (m) i barn- och ungdomsnämnden, och tycker att ”spara på städning” är fel ord.

— Vi vill att skolorna ska se över om man kan städa på ett effektivare sätt, och få eleverna att ta större ansvar för att hålla ordning. Men det finns förstås en gräns för hur långt man kan gå. Alternativen är att dra ner på annat, till exempel skolmaten, och det vill vi inte heller.