De som inte jobbar på rätt sätt ska inte ha sämre a-kasseersättning. De ska ha noll, säger P-O Edin.
AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen, har inte höjt kraven på de arbetslösa. Det är han mycket noga med att poängtera, den förre LO-ekonomen.

Det blixtrar till i ögonen på Edin om man ställer frågan fel.

— Vi ställer inga som helst krav på en arbetslös. Men vill man uppbära ersättning så ställs det krav. Det är så med alla anställningar. Har du ett jobb så får du utföra jobbet. Och då får man också utföra det jobb som krävs för att uppbära a-kassa. Den som tror att ersättningen är kravlös, den tror fel.

Är det så man ska se det, att det är ett jobb att vara arbetslös?

— Ja, och det är ett väldigt viktigt jobb i samhället. Det är de arbetslösa som ser till att det inte uppstår inflation. Uppstår den då kommer Riksbanken att strama åt ekonomin och göra så att det finns färre jobb.

Är det bra för Sverige att det finns arbetslöshet?

— 1991 bytte vi system och bestämde att det viktigaste är att hålla inflationen i schack, inte arbetslösheten. Det spelar ingen roll vad vi tycker om det. Nu finns det oavsett om vi gillar det eller inte. I första hand måste Riksbanken i sin räntesättning se till att det finns tillräckligt många arbetslösa så att det inte uppstår inflation. Så formulerar man ju det.

— Vad vi kan göra är att se till att arbetsmarknaden fungerar effektivt. Ju aktivare de arbetslösa är, desto färre arbetslösa behövs det för att hålla inflationen i schack.

Hur ser AMS strategi ut för att öka
aktiviteten?

— Vi behöver bli bättre på att ge stöd till långtidsarbetslösa. Det finns de med till exempel dyslektiska problem. De behöver professionellt stöd. Där har vi på gång en dialog med regeringen och med Riksförsäkringsverket om att åtminstone få börja med försöksverksamhet.

— Vi vet också att de kontor som sätter in stödet tidigt lyckas skapa 50 procent fler jobb åt arbetslösa. Det handlar inte om att ställa nya krav. Vi ska tillämpa det regelverk som riksdag och regering har bestämt.

Vad är nytt i strategin?

— Det nya är att frigöra tid för arbetsförmedlarna att jobba med dem som verkligen behöver personellt stöd. Tanken är också att vi ska behöva kontrollera allt mindre. Den arbetssökande ska mycket mer aktivt kunna rapportera vad den faktiskt gör. Vi hoppas kunna lansera ett interaktivt datorhjälpmedel på bred front under nästa år.

Vad är ”rätt sätt” att jobba på som arbetslös?

— Som arbetslös får du räkna med att ägna större delen av din vardagstid åt att antingen uppgradera dina kunskaper eller att jobba med att söka jobb.

Vilket fel gör de som inte jobbar på ”rätt sätt”?

— Många är fast i att de ska ha samma typ av jobb som de förlorade. För att få chans till ett jobb måste de ibland söka bredare yrkesmässigt eller geografiskt.

Så är det väl redan i dag? Annars kan man ju förlora ersättningen.

— Ja. I de regler som regering och riksdag införde för tre år sen säger man att efter hundra dagar så ska man vara beredd att bredda sitt sökområde. Men tillämpningen varierar mycket.

— Det har också delvis lett till att kraven under de första hundra dagarna har minskat. Det är inte meningen att man då ska låta bli att söka utanför sina områden Det är så viktigt just det här att börja genast.

Är fusk med a-kasseersättningen vanligt?

— De flesta har nog hört talas om dem som inte anstränger sig särskilt mycket för att få ett jobb trots att de uppbär a-kassa. Den som förnekar det är bara blind.

— Men det är viktigt att komma ihåg att det är en ytterst liten minoritet av de arbetslösa. De flesta är i desperat behov av att få ett jobb. Den bilden får man aldrig glömma bort.

Vilket ansvar har de fackliga organisationerna för att arbetslösheten minskar?

— Fungerar lönebildningen dåligt fungerar arbetsmarknaden dåligt. Och då kommer Riksbanken att se till att det blir fler arbetslösa.

Betyder det att Kommunal förra året var oansvarigt med krav om löneökningar på 5,5 procent?

— Jag tycker inte det. Det måste finnas en tröghet i lönebildningen. Men samtidigt måste man kunna förändra relativlöner. Det kan inte vara så att alla alltid får lika mycket. Det är väl de flestas bedömning, att med den kravnivå som inte minst vårdjobben har, så måste det till en förändring av deras löner. Klarar inte lönesystemet att hantera det, så kommer det förr eller senare att tvingas fram via marknaden.

— Var det någon som var oansvarig så var det väl alla de som inte stödde kraven utan sa att då ska vi ha lika mycket.

Skulle en lägre ersättningsnivå i a-kassan leda till färre arbetslösa?

— Det är den vanliga ekonomuppfattningen. Om AMS inte jobbar på ett bra sätt så finns det stor risk att den linjen kommer att segra. Vi måste visa att det inte alls är så. Vi ska genom hjälp och stöd få människor att jobba på ett optimalt sätt. Vi ska jobba för att de arbetslösa har så god ersättningsnivå som möjligt.

— Men det är ingen rättighet att vara arbetslös och uppbära ersättning om man inte utför jobbet, poängterar P-O Edin ytterligare en gång.