Fackligt samarbete om kvinnopotter kan vara en ny väg, hoppas Kommunal.

För kommunalarna har löneutvecklingen jämfört med den övriga arbetsmarknaden varit dålig. Sedan 1995 har reallönen, lönens köpkraft, totalt ökat med cirka 22 procent. En rejäl förbättring, jämfört med 1980-talets början och fram till mitten av 1990-talet. Då gjorde inflationen att det inte blev någon reallöneökning alls!

Men Kommunal har släpat efter, jämfört med exempelvis verkstadsarbetarna och i synnerhet medlemmarna i Vårdförbundet. Trenden har brutits något under 2003, men förändringarna är små

Orsaken till att sjuksköterskorna fått högre lön än både undersköterskor och läkare åren 1980-2002 har undersökts av ekonomerna Lars Calmfors och Katarina Richardson, på Landstingsförbundets uppdrag. Att lönerna sätts lokalt och att sjuksköterskornas arbetsmarknad blivit större är de viktigaste förklaringarna (Källa lag & avtal 10/03).

För Kommunals medlemmar är rikstäckande avtal viktiga. Individuell lönesättning fungerar ännu dåligt, visar exempelvis förbundets utredning Lön för mödan. Men att det senaste avtalet innehöll ordet ”lägst” är ett viktigt steg på vägen mot att kunna få ut mer lokalt.

Och när nu cirka två tredjedelar av kommunerna är klara, så visar också de flesta avtal på en liten löneglidning, trots den bekymmersamma ekonomin. Inte är en 50-lapp mycket att hurra för, kan man tycka, men med tanke på att kommunalarna tidigare haft en negativ löneglidning så är symbolvärdet betydelsefullt. Det finns också sektioner som lyckats få ut väsentligt mer än ramavtalet.

En annan viktig inkomstökning för många kvinnor i Kommunal är möjligheten att gå upp i arbetstid. Sysselsättningsgraden för kommunalarna är nu på samma nivå som 1990, 80 procent. Men det räcker inte. Ofrivillig deltid och tillfälliga anställningar är fortfarande ett hinder mot jämställda förhållanden i arbetslivet. LO-kvinnorna har de sämsta förhållandena av alla, visar LO-rapporten Frihet, trygghet och jämställdhet.

Kommunals avtal 2003 gynnade flera kvinnodominerade yrkesgrupper, men inte alla. Förbundet föreslår därför i sitt lönepolitiska program till kongressen särskilda kvinnopotter för hela arbetsmarknaden. Om fler förbund samarbetar kan det bli resultat. Trappor städas bäst uppifrån, resonerar Kommunal. Kvinnopotter provades avtalsåret 1995 i kommuner och landsting, med synligt resultat i statistiken.

Fackligt samarbete över organisationsgränserna för att minska könsgapet är en spännande idé, som redan fått tummen ner av flera förbund. Konservativa förhandlare (som nästan alla är män) kan säkert se till att skillnaderna består, i ännu många år.