Vi fick ett telefonsamtal. Kan ni inte skriva om hur det är att arbeta inom kommunala bolag, undrade driftsteknikern Robert Fagerholm i Oskarshamn.

Han är trött på trögheten inom den kommunala förvaltningen med långa beslutsgångar, där ingen vill ta riktigt ansvar. Han önskar dessutom att han och hans arbetskamrater någon gång kunde få en klapp på axeln för det jobb de utför.

Så Kommunalarbetaren besökte Anders Tångling i Åkersberga i Österåkers kommun. Hans arbetsgivare är numera det kommunala bolaget Roslagsvatten AB.

Anders Tångling är i full färd med att byta en avloppsledning i ett villaområde i Åkersberga i Österåkers kommun. Det gör han tillsammans med åkaren Dennis Danielsson och grävmaskinisten Tommy Svensson. De senare är inhyrda.

De hjälps åt att föra ner en kamera i en brunn för att hitta var ledningen är ansluten till ett av husen. Men blir det plötsligt en stor läcka på Rindö utanför Vaxholm får Anders avbryta sitt arbete och ge sig iväg till Vaxholm, två mil därifrån och ta färjan över till Rindö för att laga läckan.

Det beror på att Österåkers kommun samverkar med Vaxholms kommun.

Anders Tångling är nöjd med att jobba åt ett kommunalt bolag. Han tycker att han har fått mer inflytande.

”De lyssnar på oss gubbar”, säger han.
Han gör det han ska syssla med: han jobbar med att laga läckor och lägga rör. Tidigare fick han arbeta med annat inom kommunen, till exempel byta ut krossade rutor i skolor, sanda och ploga vägar.

Han tycker också att det är snabbare beslut inom Roslagsvatten än vad det var i kommunen.

— Vi har mer resurser nu än när vi sorterade direkt under den tekniska förvaltningen, berättar han.

Därmed har de också lyckats minska läckaget på vatten, som nu endast är 16-17 procent, jämfört med 35 procent tidigare.
De som tidigare lade rör i Vaxholm var inhyrda av kommunen.

— Vi har en helhetssyn på jobbet som det inte är säkert att tillfälliga entreprenörer har. När vi gör utryckningar ser vi samtidigt om rören är gamla och borde bytas ut eller annat som behöver åtgärdas, säger han.

Helt odelat positiv är han dock inte. Sedan Roslagsvatten bildades har verksamheten fördubblats. Nu arbetar han långt ute på Ljusterö och andra öar utanför Vaxholm och tycker att arbetsområdet räcker. Han vill inte ha områden ännu längre bort.

Roslagsvatten samarbetar redan med Knivsta kommun och snart även Vallentuna.

Samtidigt finns det fördelar. Ju större Roslagsvatten blir, desto större förutsättningar är det att kanske skaffa egen utrustning, säger han

— Vi kunde till exempel satsa på en egen spolbil för att ta bort stoppen i avloppen, i stället för att hyra in den, funderar han.

Anders är Kommunals arbetsplatsombud. Va-teknikerna har löner mellan 20 000 -23 000 kronor i månaden. Lönen varierar beroende på ansvar, utbildning och annat.

Företaget har haft veckokurser som driftstekniker, svetskurs och läcksökningskurser.

Anders har jour var sjunde vecka och det ger 2 500 kronor extra i plånboken.

Som facklig representant får han information på kvartalsmöten och alla har medarbetarsamtal.
Att ett privat företag skulle sköta va tycker han däremot är ett skräckscenario. Politikerna hamnar i händerna på den privata entreprenören. Då föredrar han det kommunala bolaget.

Men inte långt därifrån, i grannkommunen Norrtälje, har driftsteknikern och samordnaren Roger Sundberg en privat arbetsgivare: det franska Veolia Water.

Från att tidigare ha känt sig lite vid sidan om inom kommunen känner de att de värdesätts och deras jobb kommer i centrum på ett annat sätt.

— Det finns program för arbetsmiljön och personalens hälsa, berättar Roger Sundberg. Han har själv varit på studieresa i Frankrike och studerat vatten- och avloppsverk.

De anställda har fått gå datakurs och kurs i engelska.

Roger Sundberg är arbetsplatsombud och tillhör Kommunal.

Att jobba åt en privat arbetsgivare har lite förändrat hans syn på tillvaron.

— Vi var helt emot att man skulle göra vinst på vatten när vi jobbade åt kommunen, men nu är tongångarna lite annorlunda här, säger han.

I Norrköping har kommunen tagit steget fullt ut och sålt hela va-anläggningarna till Sydkraft.

Driftsteknikern Leif Roxström arbetar på Borgs Vattenverk i utkanten av stan. Han trivs även om han är tveksam till att någon ska få göra sig vinst på vatten.

När Sydkraft tog över fick han lite mer pengar i plånboken. Driftsteknikerna har en genomsnittslön på 20 000 kronor. Därtill har han planeringssamtal och har fått en viss bonus.

Han känner sig mer värdesatt i jobbet.

Dessa tre exempel bekräftar vad Kommunal påpekat i åratal eller som Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn tidigare har sagt i Kommunalarbetaren:

Kommuner och landsting borde kunna ta lärdom, inte minst genom att skapa snabbare beslutsvägar. I stället har beslutsgången hämmat de anställdas möjligheter att påverka, sade hon i Kommunalarbetaren nr 5 förra året.