Förr var de pigor, nu kallas de yrkesarbetande i hemmet. I Finland har hushållsnära tjänster med skatteavdrag redan införts. Nu höjs allt starkare krav på att införa en liknande modell i Sverige. Det framkom på ett seminarium, anordnat av arbetsgivareorganisationen Almega.

Kari Jääskeläinen, VD för städföretaget Kodinavux Oy i Helsingfors berättade att hans företag erbjuder städning hemma och barnskötsel. Han har också avtal med över 200 företag om hemvård av de anställdas sjuka barn. Däremot har han inte avtal med facket.

Han förklarade dock i en paus att om hans anställda stannar i mer än tre månader får de också nära nio kronor mer i timmen i bonus. Förutom de 73 kronorna. För varje ytterligare tremånadersperiod belönas de med samma bonus.

Hushållen gör skatteavdrag på 60 procent. Båda makar är berättigad till avdraget och kan dra av maximalt 2.300 euro (20. 700 kronor).

Finland har det här systemet med hushållsavdrag sedan år 2000. Arja Alho är socialdemokrat och riksdagsledamot i Finland och var med om att införa hushållsnära tjänster.

– Samtidigt som det var stor arbetslöshet var andra utmattade av jobb. Vi ville komma bort ifrån att man måste göra allt själv i hemmet och stimulera den privata servicesektorn berättade hon. Ett annat skäl var att få bukt med den svarta ekonomin.

Protesterna uteblev inte. Kommunala hemvårdare kände sin ställning hotade.

Att köpa hushållstjänster i Finland utnyttjades av 92 000 personer år 2002 och har stadigt ökat. Enligt Arja Alho hör detta till vardagen numera. Barnfamiljer får mer tid till barnen när de slipper städa.

Inte minst HSB, Almega och de privata hemserviceföretagen tycker att den finländska modellen är lockande.

Enligt Gun-Britt Mårtensson, HSB, har hemtjänsten sjunkit drastiskt under årens lopp i Sverige och då är det också läge för att städa eller göra andra hushållsuppgifter åt de äldre. En marknad för HSB.

– Var lika modiga som i Finland, uppmanade hon.

Företag som Hemfridoch Homemaid, som redan erbjuder sådan här service håller på att bli utkonkurrerade av svart arbetskraft i hemmen. Båda har kollektivavtal med Kommunal.

Det vita priset är 250-300 kronor i timmen, det svarta mellan 50 och 100 kronor.

Förespråkarna för hushållsnära tjänster menar att med skatteavdrag på 30 OOO blir nettokostnaden för städhjälp 90 kronor i timmen. Det skulle gynna de etablerade företagen och skapa en mängd arbetstillfällen, vilket i sin tur också skulle ge skatteintäkter.

Rolf Andersson, utredningschef på Kommunal, tyckte att debatten var förenklad.

– Att subventionera hushållstjänster gynnar inte tillväxten i ekonomin och argumentet om mer sysselsättning är svagt, sade han. Han tillade att ju större del vi subventionerar hushållsnära tjänster desto mer kostar det någon annanstans. Ett alternativ till detta kunde vara att öka bemanningen i vården i stället.

En man ur publiken undrade om jämställdheten i hemmet, var det inte meningen att mannen skulle ställa upp mer i hushållet?
Det svar han fick var siffror från en studie från Svenskt Näringsliv: Hemarbetet för kvinnor tog fyra och en halv timme per dygn 1990 — 1991 och tio år senare fyra timmar per dygn. Motsvarande siffror för männen var två och en halv timme och två timmar tio år senare.