Förarna vill att företag som vinner trafik måste ta över den personal som så önskar från företag som förlorar trafik. Men länstrafikens styrelse har hittills sagt nej. I slutet av mars ska den fatta beslut om hur anbudsvillkoren ska se ut.

Vid styrelsens senaste möte fick trafiksektionens ordförande, Olof Andersson, förklara fackets krav.

Han sa då bland annat att Kommunal är berett att stå för länstrafikens juridiska kostnader som ett eventuellt överklagande av detta anbudsvillkor kan leda till.‹

VD, Christine Högberg, är ändå tveksam:
— Om vi skulle skriva in Kommunals krav som ett anbudsvillkor vet jag, med 98 procents säkerhet, att detta skulle överklagas av något av de mindre bussföretagen. Sådana signaler har jag redan fått, säger hon.

Hon tycker inte att Kommunals erbjudande om att stå för kostnaderna vid ett eventuellt överklagande räcker.

— Vi skulle drabbas av andra kostnader på flera miljoner kronor. Överklagas upphandlingen riskerar vi att få göra om den. Det blir enormt dyrt. Och vi förlorar tid, säger Christine Högberg.

Hon tycker också att det finns principiella skäl till att inte ta med Kommunals krav.

— Vi är inte arbetsgivare. Vi kan inte lägga oss i interna förhållanden hos våra entreprenörer, säger hon.

Styrelsens ordförande, det socialdemokratiska kommunalrådet Christer Nilsson, anser också han att anställningstrygghet är en facklig fråga som länstrafiken inte ska lägga sig i.

— Vi upphandlar ju bara trafik. Vi är ingen part som förarna eller facket ska diskutera sina villkor med. Det får de göra med sina arbetsgivare, säger han.

Det gör Olof Andersson mycket besviken. Han är själv aktiv i det socialdemokratiska partiet och hade hoppats att talet om facklig-politisk samverkan skulle betyda någonting i en så viktig fråga som bussförarnas anställningstrygghet.

Partivänner till Olof försöker ibland lugna honom med att det råder förarbrist därför behöver inte de förare som sköter sig oroa sig för att få jobb.

Men det är inte alltid den typ av jobb som Olof anser att de ska ha. Han plockar fram en pärm med medlemsuppgifter från bokhyllan på sin fackexpedition. Olof slår upp den och säger att ett av bussföretagen i länet har 10-15 fast anställda förare.

— Och så här många är timanställda vid företaget, säger han.

Olof håller demonstrativt med tummen och pekfingret om en 2-3 centimeter tjock bunt i pärmen där varje blad rymmer uppgifter om respektive berörd medlem. Själv är han också timanställd.

Tomas Byberg, ägare till Byberg & Nordin Busstrafik, gillar inte kravet om anställningstrygghet. Han är även ordförande i Mittbuss, som är en samarbetsorganisation för nio små och medelstora bussföretag i Västernorrland. Mittbuss vann en del trafik i länet vid den senaste upphandlingen.

— Jag förstår omtanken om förarnas trygghet. Men Kommunals krav strider mot lagen om offentlig upphandling. Det gynnar inte företagen i Mittbuss, som har blandad körning med buss och taxi, där det inte bara ställs krav på att vara bussförare, säger han.

Tomas Byberg anser inte att kravet gynnar förarna heller. Han tycker att det skulle kunna få oacceptabla konsekvenser.

— Vinner vi trafik kanske jag måste säga upp någon av våra förare. Detta för att någon annan, med längre anställningstid i ett annat bolag, skulle ha rätt att jobba hos oss. Det är orimligt, säger han.

De större bussföretagen verkar däremot acceptera krav om anställningstrygghet för förarna, vilket företag som än vinner.
Kent Ströberg är platschef hos Connex i Sundsvall. Han förstår den oro som förarna känner för sina jobb.

— Jag kan därför tänka mig att anställningstryggheten skrivs in som en garanti i anbudsvillkoren. Det är bra för förarna och Connex kan leva med ett sådant villkor om det gäller lika för alla företag, säger han.
Tore Nordlund som är trafikområdeschef för Bohmans Buss, ett dotterbolag till Busslink, håller med.

— Arbetsgivare sorterar ändå ut de anställda som inte sköter jobbet. Att vi då också får ta över långtidssjukskrivna är inget att göra åt, säger han.