Nära 80 procent av förbundets 60 trafiksektioner och klubbar har svarat. Enkäten visar att endast SL i Stockholm har anställningstrygghet som anbudsvillkor vid upphandlingar.

Bland dem som arbetar utanför Stockholms län svarar 36 klubbar och sektioner att de har varit med om upphandlingar minst en gång sedan 1998.

Två tredjedelar, 21 stycken, har sedan dess varit med om entreprenörsbyten där förare och verkstadspersonal inte har fått nytt jobb. I de allra flesta fall är det mellan 1 och 25 personer som har ratats av totalt 100 eller fler anställda.

Av dessa 21 klubbar och sektioner svarar fyra att fackligt aktiva sorterats bort och tolv att långtidssjukskrivna inte fått ny anställning.

De som har fått nytt jobb har i de allra flesta fall fått en provanställning på 6 månader hos den nye entreprenören.

I stort sett all kollektivtrafik med buss har upphandlats någon gång under de senaste tio åren. Busspersonalen har pressats hårt. Nedskärningar för att vinna anbud och dålig lönsamhet i bussbolagen har lett till arbetsvillkor som allt fler protesterar emot.

Utöver det riskerar personalen jobbet varje gång som en ny upphandling genomförs.

Kommunal misslyckades i Arbetsdomstolen med att få entreprenörsbyten att omfattas av EU:s direktiv om övertagande av verksamhet.

Företag som vinner trafik kan fritt handplocka, vraka och välja sin personal. Sjuka, frispråkiga, obekväma och fackligt aktiva hamnar sist på listan över dem som tas över från den entreprenör som har förlorat trafik.

I praktiken gäller rättigheterna i lagen om anställningsskydd bara fyra-fem år i taget för busspersonal. Sedan riskerar de att få börja om på nytt hos en ny arbetsgivare.

Kommunals trafiksektioner och klubbar har försökt att få in krav om anställningstrygghet i anbudsvillkoren.

Men ansvariga politiker tycker att anställningstrygghet är en fråga mellan fack och arbetsgivare. Det ska inte den som upphandlar lägga sig i. Eller så anser de att kravet är omöjligt att ställa.

I Göteborg tvingade kammarrätten 1998 bort kravet sedan Swebus Väst och Buss i Väst överklagat det. Enligt domstolen strider detta krav mot lagen om offentlig upphandling. Men betyder det att SL:s krav om anställningsgaranti är olagligt?

Nej, säger Nämnden för offentlig upphandling, den statliga myndighet som övervakar att upphandlingar går rätt till.

Enligt NOU är inte SL:s krav olagligt, eftersom det inte har prövats i domstol. För att prövas måste något av de företag som känner sig drabbat överklaga SL:s krav. Och det har ingen gjort, trots att kravet har funnits med sedan 1996.

Det spelar alltså inte någon roll vid upphandlingar i Stockholm att samma villkor har underkänts i Göteborg.

Eftersom upphandlarna utanför Stockholm har varit så negativa till krav om anställningstrygghet, har Kommunal försökt att få in detta i kollektivavtal med arbetsgivarna. Men det har inte heller lyckats. Bussarbetsgivarna vill inte avstå från möjligheten att vraka och välja sina anställda.

Nu sätter Kommunal sitt hopp till SLTF, länstrafikbolagens intresseorganisation. Kommunal vill att SLTF utfärdar en rekommendation om att anställningstrygghet ska vara med som ett anbudsvillkor.

SLTF:s policygrupp är beredd att diskutera detta. Men det krävs att så gott som alla länstrafikbolag stöder kravet för att det ska tas med i en rekommendation från SLTF. Varje länstrafikbolag har i slutändan ändå rätt att bestämma vilka anbudsvillkor de vill ha.
I dagsläget är SLTF mer intresserat av att rekommendera förarcertifiering som ett anbudsvillkor. Det innebär att förarna, utöver busskortsutbildning, också får utbildning i service, säkerhet, miljö och om de linjer som de kör.
Enligt SLTF ökar detta kvaliteten men också anställningstryggheten. Förare som är certifierade får högre status och större chans att få jobb.
Kommunal tror inte att det räcker. Förbundet vill samarbeta med länstrafikbolagen om villkoren vid upphandlingar. Förhoppningen är att åtminstone på försök få med anställningstrygghet bland anbudsvillkoren.

I så fall är Kommunal berett att betala kostnaderna som ett länstrafikbolag får om detta villkor överklagas. Pengarna ska bland annat användas till att via LO-TCO Rättsskydd ge juridisk hjälp för att bemöta överklagandet.

Länstrafikbolagen ska enligt Kommunal inte behöva avstå från att kräva anställningstrygghet i brist på pengar eller jurister. Enligt förbundet är det den politiska viljan det handlar om.