En natt drömde jag att fag gick längs stranden tillsammans med Herren. För min inre syn framträdde händelser ur mitt liv.

För varje scen lade jag märke till två par fotspår i sanden. Det ena tillhörde mig och det andra Herren.

När sista scenen ur mitt liv utspelades framför oss, tittade jag tillbaka på fotspåren i sanden. Jag såg att det många gånger längs
min väg bara fanns ett par fotspår. Jag såg också att det hände under de allra djupaste och mörkaste stunder i mitt liv.

Jag frågade Herren om det:

– Herre, du sa att när jag väl bestämde mig för att följa Dig, så skulle Du gå med mig hela vägen. Men jag har märkt att det bara
finns ett par fotspår under de allra besvärligate perioderna i mitt liv. Jag förstår inte hur Du kunde lämna mig när jag behövde
Dig mest?

Herren svarade:

– Mitt kära , kära barn jag älskar Dig och skulle aldrig lämna Dig. Under perioder av prövning och lidande, när Du bara såg ett par
fotspår – då bar jag dig…..