Jag stannar till ett slag

vad gav mig denna dag

satte på radion

samma förstörelse, människoförnedring

dag ut och dag in.

Ställer mig frågan, varför, vilka och för vem, meningen finns den kvar,
livsglädjen och livsandan

vart tog den vägen, långt ut i etern far tankarna.

Här,nu, sen.

Till slut tar mörkret överhand

så går åter en dag, i samma tecken.

Det måste hända nåt, nån måste ta tag i det här.

Men vem är någon, du, jag, dom.

Var finns visionen, den finns väl kvar,

om inte, då är man långt från verkligheten.