Förslaget skulle ha kommit i januari men kommer nu först framåt vårkanten, enligt näringsdepartementet.
– Under våren bör det kunna lämnas till riksdagen, säger Anders Stålsby departementssekreterare på näringsdepartementet.

En följd av att EU-reglerna om arbetstid införs i svensk lag kan bli schemaändringar för en del av Kommunals medlemmar.
Det kan också innebära att kommuner och landsting tvingas anställa betydligt fler för att efterleva reglerna, som bland annat ska innehålla begränsningar för längden på arbetspassen nattetid. Men det beror på hur man ska tolka möjligheten att göra undantag från reglerna.

Under tiden surnar EU-kommissionen till allt mer över att aldrig Sverige tar direktiven om dygnsvila, maximal veckoarbetstid och genomsnittlig arbetstid vid nattarbete, på allvar. EU-kommissionen har beslutat att stämma den svenska staten inför EU-domstolen.

Kommissionen har flera gånger krävt att Sverige införlivar reglerna.

Anledningen till att det dröjer med det svenska förslaget är framför allt att landstingen är oroliga över vad två domar i EU-domstolen ska få för konsekvenser. Domarna tolkar direktivet så att jourtid ska räknas som arbetstid. Något som skulle tvinga landstingen att anställa betydligt mer personal, framför allt läkare.

– Vi gör allt för att detta direktiv inte ska omfatta just läkarnas verksamhet. Och inte andra verksamheter heller som kommer att beröras likadant, säger Sören Gunnarsson, ordförande i Landstingsförbundets förhandlingsberedning, till Sveriges Radio Ekot.

EU har i sitt direktiv pekat ut polisen och försvaret som två områden där man bör göra undantag. Regeringen diskuterar nu hur man ska göra med annan offentlig verksamhet.
Arbetslivsminister Hans Karlsson vill hålla fast vid den traditionellt svenska linjen att reglerna ska vara lika för alla men att de ska vara dispositiva. Arbetsmarknadens parter ska alltså kunna sluta avtal om avsteg från reglerna, anser Karlsson. Något som skulle öka det fackliga inflytandet.

– Här uppstår en konflikt mellan olika politiska mål, konstaterar Anders Stålsby.

Det är tre krav EU har som inte finns i den svenska arbetstidslagen:

o Arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt.

o Det ska vara en sammanhängande dygnsvila på minst 11 timmar.

o Arbetspassen för nattpersonal får i genomsnitt vara högst 8 timmar långa.