— Vi har ett ansvar när medlemmar känner sig diskriminerade, säger hon.

Diskriminering är inte en ny fråga för Kommunal. Hittills har det framförallt rört sig om uppsägningar och löner. Men trakasserier på jobbet för att ha pratat på sitt hemspråk är ny.

— Jag har inte hört talas om det tidigare. Man kan inte förbjuda människor att tala ett språk på det här sättet. Vi har program om hur vi ska jobba med diskriminering i alla former och varit tydliga i alla år, säger Ylva Thörn efter att ha läst Kommunalarbetaren nummer 19-2003.

Där berättade kommunalare om trakasserier efter att ha pratat sitt hemspråk på lunchrasten. Om en sektion inte tar frågan på allvar eller agerar långsamt kan man inte skylla på okunskap, menar Ylva Thörn.

— Vi har ett ansvar som fackförbund. Det är viktigt att klubben hör av sig till sin sektion eller till förbundet om de känner sig osäkra eller inte vet hur de ska gå till väga.

Åke Lundström arbetar med diskrimineringsfrågor på förbundet. Han berättar att arbetsgivaren sätter reglerna på en arbetsplats om språkfrågan, men ansvarar också enligt lag för att motverka diskriminering. De arbetsplatser där språkfrågan blir stor och infekterad visar tecken på att det saknas öppenhet, enligt honom.

— Med öppet klimat på jobbet och en arbetsgivare som tar frågan på allvar slipper man de här problemen.

Han menar att diskriminering inte har setts som en av de viktigaste frågorna tidigare. Facket bör se till att arbetsgivaren tar sitt ansvar och jobba förebyggande, menar Åke Lundström.

— Vi företräder våra medlemmar. Där arbetsgivaren brister bör vi tala om vad som gäller och få i gång ett samtal. Arbetsgivaren ska inte fly ifrån sitt ansvar, det ska facket se till.