Nyheter

Varslen ökar i kommuner och landsting

Varslen om uppsägningar ökar kraftigt i kommuner och landsting.
Inte sedan krisåren på 90-talet har de varit så många som nu.

Nedskärningarna i kommuner och landsting, som Kommunalarbetaren rapporterat om under hösten, börjar synas i AMS, Arbetsmarknadsstyrelsens statistik över inlämnade varsel från kommuner och landsting.

På årets elva första månader har 1 612 varsel lämnats in till länsarbetsnämnderna, enligt AMS statistik.

Det mesta har kommit de senaste månaderna. Efter midsommar har varslen ökat kraftigt, särskilt på landstingssidan.

Under perioden juli-november har 887 varsel lämnats in som berör landstingspersonal.
Som en jämförelse lämnades under hela förra året varsel som gällde 99 lanstingsanställda.

Under perioden juli–november har 1 293 varsel för kommun- och landstingsanställda lämnats in. Under samma period förra året var det 99 stycken.

Man får gå tillbaka till 1997 för att finna så pass höga varseltal som nu, då 2 716 varsel lämnades in.

Inte sedan 1995 har ökningstendensen varit så tydlig. Då rörde det sig dock om betydligt större antal än nu.

AMS och Kommun- och Landstingsförbunden överväger åtgärder. Innan jul ska parterna träffas för att diskutera läget.

— Vi ska träffas och orientera oss om situationen och undersöka om det finns några möjligheter att göra något. Förra gången, på 90-talet gjorde vi olika typer av utbildningsinsatser, säger Lars-Ove Brander på Kommunförbundets arbetsgivarpolitiska sektion.

Årsstatistik:
2003: 1612 (t o m nov)

2002: 443

2001: 755

2000: 647

1999: 931

1998: 425

1997: 2 716

1996: 3 488

1995: 7 280

1994: 1 206

1993: 12 920

1992: 13 570