Landstingens ekonomiska underskott ökar igen. Om inte styrande politiker skjuter till
mer pengar hotar ännu fler nedskärningar.

Varför skär så många landsting ned? Från ett Stockholmsperspektiv kan det se ut som att allt handlar om skatteutjämningssystemet. Från Värmlands eller Norrbottensperspektiv kan det se ut som att allt handlar om minskade skatteinkomster till följd av utflyttning.

De ekonomiska prognoserna för 2003 ser lite olika ut landet runt. Uppsalas och Jämtlands landsting ser ut att få ett litet överskott. Men då har båda två höjt skatten i år. De flesta andra har prognoser som visar större eller mindre underskott. Värst ser det ut för Dalarna, Stockholm och Västmanland. Till varje hundralapp i utgift har landstinget bara 95-96 kronor i inkomst. Detta trots att man i Stockholm betalar den högsta landstingsskatten i landet.

Blickar man över regionala skillnader och motsättningar och tittar på hela Sverige framträder den här bilden:

Människors behov av sjukvård hänger till stor del ihop med åldern. Sjukvårdskostnaden för en 80-årig man är i genomsnitt sex gånger högre än för en 40-åring.

Trots att Sverige har relativt många äldre, satsas det inte särskilt mycket på sjukvård: 8 procent av BNP, hela den samhällsekonomiska kakan, vilket är en medelmåttig siffra internationellt sett. Många länder satsar mer.

Cirka 8 procent av BNP fick sjukvården också för 10 år sedan. Då drogs svångremmen åt kring landstingens ekonomi och därmed sjukvården. Alla skulle vara med och sanera statens finanser hette det från regering och riksdag.

När andra länder ökade sjukvårdens andel sjönk den i Sverige ner till 7,5 procent 1997. Det var framför allt på kommunalarnas jobb man skar då.

Under de år som följde fram till 2001 såg det lite ljusare ut. Staten gav landstingen lite mer pengar. Fler jobb och högre löner i landet gav landstingen högre skatteinkomster. Även inom många landsting blev det fler jobb och tillväxt. Samtidigt fortsatte dock nedskärningar inom många verksamheter.

Sjukvårdens kostnader nådde åter upp till 8 procent av BNP.

Under 1998-2001 minskade också landstingssektorns samlade underskott från 5,5 till 3,5 miljarder kronor.v

Men förra året bröts trenden och det ekonomiska underskottet ökade åter till 7,6 miljarder. Högre arbetslöshet och lägre löneökningar i landet ger sämre skatteinkomster för landstingen. Och nu börjar statens tillskott av resurser att urholkas igen. Statsbidragen höjs inte i takt med priser och löner.

Staten kräver att landstingen tar bort underskotten. För att nå dit 2007 krävs nedskärningar under närmaste åren, enligt Landstingsförbundets prognos. Även om svensk samhällsekonomi får fart igen.
Samtidigt ökar behoven och efterfrågan på sjukvården i takt med den medicinsktekniska utvecklingen.

Inflationen i Sverige beräknas bli 2 procent följande år. Men priset på sjukvård stiger snabbare än så: 3,6-3,8 procent enligt Landstingsförbundets prognoser. Om de sjukvårdsanställdas löner inte ska släpa efter, krävs minst så mycket mer pengar till vården under varje år. Annars blir det underskott och nya nedskärningar.