Kristina Lundqvist Oppenheim har examen i OMT, ortopedisk manuell terapi, och har egen verksamhet i Stockholm. OMT är en teknik där sjukgymnasten ställer diagnos genom att testa glidförmågan hos muskler, leder och nerver på sina patienter.

Tekniken finns över hela världen och förfinas hela tiden. Kristina tar till sig alla nya rön, nu senast ”neurodynamics” från den australiske sjukgymnasten Michael Shacklock. Neurodynamics handlar om samspelet mellan hjärna, nerver, muskler och leder.

— Traditionellt behandlar man symptomen på att något är fel, man behandlar musklerna. Men om en nerv står under någon form av tryck så känner hjärnan av det och försvarar nerven. Det jag gör är att ge nerven frihet att glida igen. Då släpper muskelförsvaret, säger Kristina Lundqvist Oppenheim.

Och när muskelförsvaret släpper så minskar smärtan.

Musklerna kan vara spända av många skäl: en vanlig orsak är stress. Felaktiga lyft eller små monotona rörelser vid datorarbete kan också skada nerver så att musklerna låser sig kring dem. Bär man med rak arm blir det ett drag som fortplantas ända upp i nacken. Vrider man handen likadant varje dag när man talar i telefon så kan man utveckla så kallad musarm på grund av drag i nerven.

Nerver tycker inte om ryck, tryck eller drag. Allra tydligast blir det vid en olycka.
— Då blir alla stela i nacken. Det sker på reflexnivå, man kan inte göra något åt det, säger Kristina Lundqvist Oppenheim.

Hon behandlar många patienter med WAD, (whiplash associated disorder). Skadorna kan yttra sig i tinnitus, huvudvärk, smärtor i skuldror, axlar och ländrygg.

De flesta kan man hjälpa, säger Kristina. Men har man en nervskada får man acceptera att inte klara vissa saker, som att tvätta fönster, och fokusera desto mer på andra.
Kristinas behandling går till stor del ut på att patienten ska lära sig att undvika rörelser som gör ont och hitta sådana som känns bra. Hon vill få bort människors rädsla för smärta och få dem att våga röra på sig. Man ska välja motion man tycker är rolig, det ger bäst effekt, säger hon. Det kan vara att dansa hambo, rensa rabatter eller promenera i skogen.

— Gör man sånt som är kul och som man klarar av får man en tillfredsställelse som ger en utsöndring av goda signalsubstanser. Symptomen minskar, det är en reell sak som händer i hjärnan.

De som har ett tungt arbete i till exempel vård och omsorg behöver hela tiden träna musklerna för att hålla genomblödningen i gång och irritationen borta.

En del av det hon lär ut går på tvärs mot det vi alla tror oss veta. Som att man gärna kan sitta lite hopsjunken, ”som en påse nötter”, det avlastar draget i nacken och ländryggen. Och har man ont i armarna ska man inte gå och pendla med dem, det skapar drag i nerven. Då är det bättre att vila händerna i fickorna. Har man inte ont kan man stretcha om man vill. Men det är senorna som töjs, inte musklerna, menar Kristina. Musklerna ska inte töjas på längden utan på tvären. Då ökar genomblödningen och trycket på nerven minskar.

Man kan till och med stretcha sig till ryggbesvär, anser hon.

— Stretchar man på en nerv i försvar så ökar försvaret hela tiden.

Långa overksamma sjukskrivningar är inget som Kristina Lundqvist Oppenheim förordar. Däremot kan det vara bra med en periods sjukskrivning på deltid för att patienten ska få tillfälle att träna systematiskt.

Patienten kommer till henne några gånger. Sedan är det meningen att man ska sköta sin träning själv. Några av de övningar hon lär ut finns här intill och på förra uppslaget.

— Ta det försiktigt. Fungerar det inte, be din sjukgymnast om råd, säger Kristina Lundqvist Oppenheim. 

Fotnot: OMT-sjukgymnaster hittar du på Gula sidorna i telefonkatalogen.
Länktips: www.OMT.just.nu