Stilla stilla

trasas allt sönder

i plötsliga rörelser…

Som de vita molnen på himlen

en vindstilla dag

trasas allt sönder…

Och det går aldrig

att som till en

vacker tavla av

saknad återvända…

Stilla stilla

förintar vi oss själva

i våldsamma kast…

Så var det väl en gång tänkt

och så blev det också!

Stilla stilla…