Det bästa jag kan säga om ”Dogville” är nog helt enkelt: ”Gå och se den själv”! För dansken Lars von Trier har slagit till igen.
Och i höst kommer säkert en och annan svensk krog-, fika- eller middagsdiskussion att handla om den här filmen.
Det är omöjligt att inte bli berörd. Som vanligt med hans filmer så blir man heller inte riktigt klok på den. Och som vanligt experimenterar von Trier med formen.
Han filosoferar liksom tidigare kring moraliska begrepp som gott och ont, skuld och straff.
Invånarna i den lilla hålan Dogville, i 30-talets USA, förändras bit för bit när främlingen Grace (Nicole Kidman) dyker upp. Hon förändras också och bryts till slut ner.
Allt är filmat i studio i Trollhättan, med minimal rekvisita. Det är mer teater än på den riktiga teatern. Men det fungerar bra.
Av Trollhättan syns dock inte ett spår.
