Överenskommelsen ger sken av att kommunerna och landstingen ges mer pengar 2004:

”Välfärdens centrala delar — vård, skola och omsorg — ska förbättras.” ”Sammanlagt får kommunerna 4,7 miljarder. Denna resurs permanentas från och med 2005.”

Men den ekonomiska expertisen på såväl Kommunförbundet som Landstingsförbundet är eniga: 4,7 miljarder 2004 skulle innebära flera hundra miljoner mindre än i år.

Landstingsförbundets chefekonom Stefan Ackerby:

— Det blir faktiskt en neddragning.

De 4,7 miljarderna rymmer två delar:

* 1,3 miljarder — extra skatteinkomster på 1,3 miljarder som kommuner och landsting har fått varje år sedan 2000.

* 3,4 miljarder — sysselsättningsstöd som först gavs 2002.

Sysselsättningsstödet ger kommuner och landsting pengar i förhållande till deras lönekostnader. De får dessutom mer om de rekryterar mer personal.

Från början uppskattade regeringen att sysselsättningsstödet skulle ge 3 miljarder till kommuner och landsting under 2002. Men kostnaderna underskattades kraftigt visar uppgifter som finns på såväl finansdepartementet som Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

De extra rekryteringspengarna utgår med ett års eftersläpning så exakt hur stor summan blir är inte klart.

Landstingsförbundets chefekonom Stefan Ackerby tror att kommunsektorn för 2002 får 3,9 miljarder och i år 3,7 miljarder. De siffrorna ligger i nivå med Kommunförbundets uppskattning i deras senaste ekonomiska rapport.

Det sysselsättningsstöd på 3,4 miljarder för 2004, som regeringen, v och mp kommit överens om, innebär alltså en nedskärning. Regeringen måste vidga den ramen om vården, skolan och omsorgen inte ska få mindre pengar nästa år.