Först kom nyheten om sparpaket med varsel och vikariestopp. För att klara av kravet på att spara 300 miljoner i landstinget i Östergötland varslades 300 om uppsägning och vikariestoppet gällde 800 vikarier. Varav drygt 300 kommunalare. Sedan kom nyheten om att man på landstinget inte ville göra sig av med så stor personalstyrka. Lösningen kanske fanns i Östgötamodellen.

–Vi vill inte säga upp våra anställda men vi har sparkaraven och har inte råd med egna pengar att fixa det här, säger landstingrådet Paul Håkansson ( s).

För landstinget är det viktigt att behålla den yngre personalen eftersom det inom några år kommer att vara stora pensionsavgångar. Därför tar man till Östgötamodellen.

En modell som Östergötland lanserade under krisåren i mitten på 1990-talet. Modellen går ut på att vidareutbilda personal under de svåra åren istället för att ge dem sparken. Pengarna hoppas man ska komma från statliga arbetsmarknadsåtgärder. Det kan till exempel röra sig om att erbjuda undersköterskor utbildning inom strokevården eller till att bli operationsassistenter, enligt Paul Håkansson.

Kommunal i Östergötland ser mycket positivt på förslaget.

— Det finns en vilja hos politikerna att komma med konstruktiva förslag. Vi vill inte att vikarierna och de unga ska försvinna. Vad utgången blir är oklart än så länge men det är bra att politikerna har lärt sig av misstagen på 1990-talet, säger Gunilla Axelsson, ordförande i Kommunal Linköping sektion 2.

Det går inte att göra sig av med så mycket folk utan att det får konsekvenser både för vården och för den personal som bli kvar, menar Gunilla Axelsson. Men oron bland de anställda var stor när nyheten om varslen slog ned.

— Trots att situationen inte är så alarmerande längre ringer jättemånga medlemmar och säger att de inte vill vara med om det en gång till. De känner att man inte orkar med ”hela havet stormar” en gång till. Vi har ganska många som mådde väldigt illa mellan åren 1993 och 1995 med nedskärningar och omplaceringar.

Landstingsrådet Paul Håkansson vet ännu inte om det blir några pengar från staten.

— Det här är en fråga till staten; ska vi, mitt inne i en låg konjunktur, spä på arbetslösheten? Deras svar är avgörande, säger han.

Besparingar och varsel rimmar illa med vallöften för ett år sedan om att satsa på vård och omsorg. Gunilla Axelsson vittnar om besvikna medlemmar.

— Besluten är ju politiska och medlemmarna är jätte bittra på att vallöften sveks. Och alla undrar hur det kan gå så fort att få ett underskott på 300 miljoner. Men efter mötet med landstinget känns det positivt.