Förhandlingarna mellan Kommunal och Kertes gav Adam och två andra polska lantarbetare 20 000 kronor var.

— Det låter som ett oerhört lågt skadestånd, säger Kurt Junesjö, förbundsjurist på LO-TCO rättsskydd.

”Vi kommer att gå till tingsrätten” och ”vi kräver 200 000 kronor i skadestånd” lät det från ombudsman Claes Bloch och Kommunal i mitten av sommaren. Men det blev ingen tingsrätt och det blev inget skadestånd.

20 000 kronor var blev det till de tre lantarbetarna som kompensation för utebliven lön. Pengar som ska betalas ut till dem månadsvis under sex månader och som de skattar för här i Sverige med 25 procent.

— Om det inte fanns någon saklig grund för avskedandet är det en mycket dålig uppgörelse. Det ligger inte på en tiondel av vad man kunde ha fått ut. Man kan inte utgå från att arbetsgivaren har gjort fel, men eftersom det finns flera fall när det gäller den här arbetsgivaren verkar det inte så sannolikt att det är rätt skött, säger Kurt Junesjö.

Normalskadeståndet om man avskedas utan saklig grund ligger på 100 000 kronor. Förutom detta allmänna skadestånd ska arbetsgivaren också betala för den ekonomiska skada som uppstår när man tvingas sluta sin anställning. Det betyder i praktiken att arbetsgivaren ska betala motsvarande den lön arbetstagaren skulle ha tjänat under sin överenskomna anställning.

— Enda sättet att komma åt sånt här är att facket stenhårt kräver lönekraven. Det är inte bra att göra en sådan här typ av överenskommelse ”billig” för arbetsgivaren. Det främjar ett system som är emot all facklig verksamhet, menar Kurt Junesjö.

Enligt Adams timrapporter saknar han 30 000 kronor om han bara räknar antal arbetade timmar under de tre månader han hann jobba. Skulle han räkna med övertids- och ob-ersättning blir summan rejält mycket högre. Dessutom var han lovad anställning i tio månader — vilket skulle ha gett ytterligare intjänade pengar.

Adam kan acceptera de 20 000 kronorna som utebliven lön, säger han från Polen. Men han tycker att Robert Kertes borde ha tvingats betala skadestånd eftersom arbetskontraktet gällde fram till 10 januari 2004.

Kommunals ombudsman Claes Bloch är dock nöjd med uppgörelsen.

— Eftersom jag var med och gjorde uppgörelsen får jag vara nöjd, säger Claes Bloch.
Men han medger att han först hörde sig för med förre lantbasen Lennart Johansson, som var överens med Bloch om att en uppgörelse var att föredra.

Enligt Claes Bloch har Kertes hävdat att han har en förman som kan intyga att de polska lantarbetarna slutade på eget bevåg. Dock har varken Claes Bloch eller någon annan från Kommunal varit där för att kontrollera om det stämmer. Ingen annan inom Kommunal har velat kommentera uppgörelsen som slöts 13 augusti. 

Arbetsgivaren nöjd

Arbetsgivaren vägrar kommentera de anställdas förhållanden på gården. Men han är nöjd med uppgörelsen.

Vad säger du om uppgörelsen?

— Vi är alla nöjda nu när vi är överens, säger Robert Kertes.

Varför är du nöjd?

— Jag vet inte, vi är överens.

Mer vill Robert Kertes inte säga. Han vill inte svara på några frågor om kontrakt, villkor eller förhållanden som rör hans anställda.

— Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt. Det spelar ändå ingen roll vad jag säger. Det är allt jag vill säga. 

Fler utnyttjas

Robert Kertes fortsätter att utnyttja sin arbetskraft.

Kommunal har fått kontakt med ytterligare två lantarbetare — två män från Tanzania som studerar i Polen. Efter att de arbetat hos Robert Kertes i en vecka och tjänat knappt 100 kronor om dagen klagade de — och fick gå.

(Detta är allt Kommunalarbetaren hann få reda på innan tidningen skulle tryckas. Vi berättar mer i nästa nummer.)