Överenskommelsen innehåller ett antal punkter som facket och det socialdemokratiska partiet tycker är viktiga att ha med sig in i ett eventuellt EMU-medlemskap fullt ut.

Bland annat ska riksdagen ges större möjligheter att snabbt fatta beslut om förändrade skatter som ett sätt att dämpa nedgångar i ekonomin specifika för Sverige. Dessutom vill parterna ha en slags kommunbuffert som ska innebära att kommunernas skatteintäkter jämnas ut över tiden för att på så vis säkerställa en god kvalitet i välfärden.
Formerna för hur det ska gå till är än så länge oklara.

LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin hoppas också inom kort skriva under en uppgörelse med Svenskt Näringsliv om ett så kallat ekonomiskt råd där representanter för arbetsmarknadens parter ingår. Meningen är att rådet ska ha en fristående roll och göra egna bedömningar inför riksdagen och regeringen av konjunkturläget.

— Det skulle ge ytterligare tyngd åt den här politiken, att parterna då får ett stort inflytande, sade Lundby-Wedin.

I överenskommelsen beskrivs flera fördelar som euron kan innebära medan riskerna uttrycks i ordalag som att ”det finns farhågor om att euron ska medföra ökad arbetslöshet”, till exempel.

Men LO ska även i fortsättningen vara neutrala i sin hållning i sakfrågan, enligt styrelsebeslutet. Förbundet rekommenderar varken sina medlemmar att rösta ja eller nej till euron — det viktiga är att de röstar.

— Det här betyder inte att LO ändrat sin inställning, försäkrade LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin.

Endast två av de 16 LO-förbunden, Transport och Handels, reserverade sig mot beslutet.

S och LO var överens om ungefär samma sak i våras men valde då att inte gå ut med det beskedet.

Varför?

— Ställ inte den frågan till oss. Vi hade inget emot att gå ut med dokumentet då men så blev det inte, svarade LO-ordföranden och antydde att det var socialdemokraterna som inte ville gå ut med uppgörelsen.

I våras stod det klart att socialdemokraternas partistyrelse inte accepterade LO:s krav om särskilda buffertfonder vid ett euroinförande. Då valde LO att inta en neutral hållning till euron, i stället för att propagera för ett ja i folkomröstningen den 14 september.

I stället för buffertfonder finns nu alltså det dokument som offentliggjordes på onsdagen. Det innehåller även dessa punkter.

• Ett nytt mål införs i den ekonomiska politiken som säger att finanspolitiken ska förebygga och motverka såväl lågkonjunktur som överhettning. Det är oklart vad det betyder i praktiken.

• Det så kallade överskottsmålet i statsbudgeten som används för att betala av på statsskulden ska stegvis höjas från 2 till 2,5 procent med början vid nästa högkonjunktur. Detta vill LO och socialdemokraterna ska gälla oavsett om svenska folket röstar ja eller nej till euron.

• En sysselsättningsmarginal ska skrivas in i statsbudgeten. Det innebär att pengar ska öronmärkas för satsningar på arbetsmarknadsåtgärder vid en stigande arbetslöshet. Det är oklart hur mycket pengar som i så fall ska avsättas.

Det återstår också att se var pengarna till dessa ökade marginaler ska tas i från.

– Förenklat innebär det att blir mindre utrymme för skattesänkningar och mindre utrymme för utgiftsökningar, sade LO:s chefsekonom Dan Andersson.

kommunarbetaren.com har inte fått tag i Kommunals ordförande Ylva Thörn för en kommentar.