Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (KNAS) presenterade på tisdagen sitt förslag till hur semester- och ledighetslagar ska ändras.

Varje dag man arbetar tjänar man in semesterrätt. Även när man är till exempel sjukskriven, studieledig eller föräldraledig tjänar man in semesterrätt, fast inte lika mycket.

Ett av kommitténs huvudförslag är att 180 dagar per år ska vara semesterlönegrundande, oavsett vilken sorts ledighet man har. Idag är reglerna olika för olika ledigheter.

Vinnare på det förslaget är framförallt föräldralediga, som får fler semesterdagar.

Idag slutar man tjäna in semesterrätt om man är borta från jobbet mer än två år sammanhängande. Det vill kommittén ändra till ett år.

Förlorarna på det förslaget är de som är sjukskrivna på heltid i flera år. Deltidssjukskrivna berörs inte.

Kommittén skulle också se om det gick att ändra lagen så att äldre kan gå ner i arbetstid. Arbetstagare har idag rätt att ta ut pengar från den intjänade pensionen på deltid från 61 års ålder. Men det är helt och hållet arbetsgivaren som bestämmer om arbetstagaren får gå ner i arbetstid.

Men det blev inget förslag. Kommittén tycker inte att de vet tillräckligt mycket om konsekvenserna av en sådan ändring.

En som är besviken över det uteblivna förslaget är kristdemokraten Maria Larsson.

– Jag tror att det skulle öka utbudet av arbetskraft, säger Maria Larsson.

Hon reserverade sig därför mot kommitténs slutbetänkande på den punkten.

Huvuduppdraget har varit att förenkla lagstiftningen. Därför föreslås bland annat att de sju ledighetslagar som finns idag slås ihop till fyra.

Våren 2004 kan regeringen komma med sitt förslag i frågan.
I juni förra året lämnade kommittén ett förslag till ändring av arbetstidslagen, med bland annat en minskning av arbetstiden i form av fem betalda lediga dagar.