I början på 90-talet tjänade kommunalarna i genomsnitt 92 procent av vad verkstadsarbetarna gjorde. Sedan rasade det ner och pendlar kring 84 procent. Kommunal sa upp löneavtalet och tog konflikt för att minska det lönegapet.
 

Hade man fått 5,5 procent skulle gapet ha börjat slutas. Arbetsgivarnas utgångsbud på 3,2 procent hade ökat gapet. De 3,95 procent som det nya avtalet garanterar innebär att gapet i stort sett förblir oförändrat i år.
 
För nästa år ger avtalet lägst bara 2,4 procent. Konjunkturinstitutet spår att timlönerna i industrin då ökar med 3,8 procent. Det ska mycket till för att gapet ska minska 2004.
 

Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn har förhoppningar om att de lokala förhandlingarna ska ge mer pengar. Speciellt trycker hon på avtalets skrivningar om ”lägst utrymme” och att många lokala politiker har givit sitt stöd till Kommunals krav.
 
— Nu får de visa lokalt vad man vill uppnå med det stödet. Därför är det alldeles för tidigt att säga att det här är ett misslyckande, sa hon direkt efter hon skrivit på avtalet.
 

I förra numret visade vi också på att många kommunalråd under strejken gav stöd åt fackets krav. Hur det blir med den viljan efter sommaren när de möter Kommunals lokala förhandlare, utan strejkvapnet, återstår att se.
 

Svaren på vår enkät till Kommunals lokala sektionsordföranden ger en mer pessimistisk bild. Bara 17 procent tror att de lokalt kan få ut mer i år än 2002. 36 procent tror att utsikterna i år till och med är sämre. Närmare hälften, 46 procent, tror att det blir som förra året, det vill säga en liten utdelning som Kommunal var mycket missnöjd med.
 

Kommunals avtalsombudsman Håkan Pettersson trycker på betydelsen att det för första gången står ”lägst” i Kommunals avtal. Procentsatsen är ett golv och lokala förhandlingar ska ge mer.
 
Ingenting i det förra löneavtalet förhindrade arbetsgivare, som ville, att ge mer.
 
Dåvarande avtalsombudsman Jan Sjölin sa, efter att avtalet hade slutits för 2001-2003 att ”ingen lokal arbetsgivare ska kunna hävda att det centrala avtalet är ett tak”.
 

Många lokala arbetsgivare som inte velat ge mer har argumenterat som om det fanns ett lönetak i avtalet. Och de har fått uppbackning från Kommunförbundet.
 
— Deras tolkning i höstas, när vi drev frågan till sin spets, var att ”det var i alla fall inte förbjudet att lokalt lägga mer pengar”, säger Håkan Pettersson.
 

Det finns ett utbrett missnöje med hur lönesättningen går till. Facket ställde därför krav på förändringar. Kravet var: Bara där fack och arbetsgivare kommit överens om lönekriterier samt lönegolv för olika yrken skulle man få fortsätta med individuell lönesättning.
 
Men spelreglerna för den lokala lönesättningen i det nya avtalet är oförändrade.
 

I princip läggs alla pengar som ska fördelas lokalt i en pott. Arbetsgivaren och fack ska sedan komma överens om vem eller vilka som ska ha och hur mycket. Att exempelvis undersköterskorna bidrar med 5 procent till potten och vaktmästarna med 2,6 procent betyder inte att pengarna måste fördelas så. Om fack och arbetsgivare är överens kan de fördela på ett annat sätt.
 

Men att avtalet prioriterar vissa yrkesgrupper kommer med stor säkerhet att styra mycket av fördelningen. Många arbetsgivare vill ha det så. Dessutom finns en paragraf i avtalet som säger vad som händer om man inte kommer överens i de lokala förhandlingarna. Vid centrala förhandlingar ska, om man är oeniga, avtalets prioritering av vissa yrkesgrupper styra fördelningen av lönepotten.

Enkäten:

Vi frågade sektionsordförandena: Hur bedömer du utsikterna att i år i de lokala förhandlingarna få ut mer pengar än vad det centrala avtalet garanterar?

Som 2002 46 %

Sämre än 2002 36 %

Bättre än 2002 17 %

306 av 400 tillfrågade sektionsordföranden svarade på enkäten.