För Kommunals avtalsombudsman Håkan Pettersson är höjda lägsta löner är en ”knäckfråga”. Inte bara att arbetsgivarna betalar så låga löner att man inte kan leva på dem. Bottenlönerna medverkar till att hålla nere alla medlemmars löner.

Hälften av alla de 100 000 timavlönade tjänar under 14 000 kronor i månaden.

– Arbetsgivarna ger slentrianmässigt nyanställda lägsta lön, oavsett erfarenhet och utbildning, sade Håkan Pettersson.

Facket måste sedan betala dyrt, ta pengar ur lönepotten, om den felaktiga lönesättningen ska rättas till.

Buden som Kommunal hittills fått från medlare och arbetsgivare ger han inte mycket för:

— För att få höjd lägsta lön krävs där en längre sammanhängande tid som anställd. Även den som haft en lön på över 14 000 kronor kan åka ner till 12 000 kronor om man flyttar till en annan kommun.

– Det är en modern form av livegenskap, en sorts kommunarrest, säger Håkan Pettersson.

— Det stora andelen extremt lågavlönade fungerar som en lönepress, säger Rolf Andersson, Kommunals utredningschef. Det har starkt bidragit till att medlemmarna har halkat efter andra löntagargrupper.

Han tror att blir svårt att höja löneläget för kommunalarna om lägstlönerna inte höjs rejält.

För några dagar sedan varnade Kommun- och landstingsförbundets direktörer Markus Gustavsson och Annelie Löfqvist för en dominoeffekt om lägstlönerna höjs. Effekten skulle bli att lönerna för anställda som nu tjänar över 14 000 kronor skulle pressas upp.

Rolf Andersson anser att det bekräftar att de delar hans uppfattning:
— För utan lönepress ingen dominoeffekt!

Arbetsgivarna uppskattade att dominoeffekten kunde bli så stor som 15 procent i höjda löner. Rolf Andersson vill inte gissa hur stor effekten kan bli.

— Men med rejält höjda lägstlöner skulle det bli mindre attraktivt att anställa timavlönade.

— Det är oacceptabelt att de som har ansvaret för välfärdstjänster uppträder som arbetsmarknadens värstingar med den högsta andelen anställda i den mest otrygga anställningsformen!

Bland de timanställda som får jobba för mycket låga löner finns många utlandsfödda.

Mindre än var femte medlem i Kommunal som är född inom EU- området och/eller Norden är timanställd. Betydligt fler, nästan hälften, av de som kommer från övriga världen är det.

Utredningssekreterare Bodil Umegård på Kommunal visar i sin rapport ”Har löner födelseland?” att det finns ett tydligt mönster: medlemmar med utländsk bakgrund (utanför EU) betalas sämre.

Skillnaden i medianlön, cirka 1000 kronor mindre för de ”utlandsfödda”, beror till stor del på att de oftare är timanställda och därmed mycket lågt avlönade.

Medianlönen för utlandsfödda timanställda är 360 kronor lägre än de som är födda i Sverige. För månadsavlönade är skillnaden 810 kronor.