Vid lägraeld syntes tvenne muggar av tenn. Skummet i rommen med sjörövaranor skvalpade i takt med konfusionen. Lidande vaknar i
gryning när känslokyla lägger sitt duschdraperi på sommaräng. Lida. Lida. Lida i kyskhet utan membran.

Vikingatår på prinsessans lår. Ljummet på stommen till tavlan med tranor på träskgölens stränder. Kvidande pissmyror slaknar av
nordanvinds piskande order. Lida. Lida. Lida. Lida i kyskhet utan membran.

Kom till mig, fiolsken, Spela upp till morgonvals! Rasten i min skröna gjordes under vånda. Trasten i min saga flög dit av sig
själv. Fast det är en fågel, så gjordes den en måndag,

Lasten gör mig strikt, en kontrollerad verbal älv.

Regler!

– Släpp mig lös