De baltiska lantarbetarna är registrerade som egna företagare och är delägare i det brittiska företaget Baltic Farming (eller Rent a farmer som de kallar sig i Sverige). Företaget med kontor i skånska Höganäs förmedlar utländska lantarbetare till den svenska trädgårds- och lantbruksnäringen.

Genom delägarskapet i den brittiskregistrerade firman behöver lantarbetarna inte betala löneskatt i Sverige. Samtidigt slipper deras svenska arbetsgivare arbetsgivaransvar och kollektivavtal. Det betyder att lantarbetarna står utan socialt skyddsnät och försäkringar. Arbetsgivaren betalar Rent a farmer 110 kronor i timmen per arbetare, av vilka lantarbetaren får behålla knappt hälften.

Företaget har existerat i drygt två månader. Deras första annons i lantbrukspressen var för en och en halv månad sedan. Redan finns knappt 100 lantarbetare från Baltikum här och arbetar som egna företagare, för en dryg femtiolapp i timmen. Över 200 personer till är inbokade och kommer till Sverige inom kort.

Vem som helst kan registreras som delägare. Rent a farmer hjälper till att göra egna företagare av tidigare tillfälligt anställda, berättar de i sina annonser.

— Det är en mänsklig rättighet att bli egen företagare. Många av dem har jobbat i Sverige tidigare. Med länsarbetsnämndens gränser med ett visst antal tillstånd är det här ett bra sätt att kunna komma hit och jobba på laglig väg, säger Lars Vikingson, en av ägarna i Baltic Farming/Rent a farmer.

Hur mycket betalt får de som jobbar?

— De bestämmer själva hur mycket de vill ta ut eftersom det handlar om förtida ägaruttag. Det går inte att säga exakt — det här är ju ett företag som drivs med vinst eller förlust och eftersom de är delägare är det något som görs upp när året är slut.

Att det skulle ligga något omoraliskt i företagets handlande vill Lars Vikingson inte hålla med om. Han ser det precis tvärtom och kallar det till och med för praktiskt solidaritetsarbete.

— De är nöjda och glada och kommer hit av egen vilja. Om de jobbar tio timmar per dag här tjänar de 500 kronor om dagen. I Litauen skulle de tjäna 2000 kronor i månaden. Det är en stor chans för dem att få den här möjligheten.

Claes Bloch är ombudsman för Kommunal i Skåne, och han är mycket bekymrad över att företag som Rent a farmer startar verksamhet i Sverige. Han anser att dessa lantarbetare är att betrakta som anställda och menar att de bara har en stämpel på ett papper från London på att de är egna företagare.

— Så fort vi vet var de arbetar tänker vi vidta åtgärder — då blir det blockad mot arbetsplatsen direkt. Vi tänker också begära sympatiåtgärder från andra förbund för att kunna stoppa leveranser och transporter. Vi ska försöka stoppa dem till varje pris. Vi tänker uppmana myndigheter och regeringen att ta krafttag, säger Claes Bloch.

Han menar att det är ett sätt att kringgå det svenska kollektivavtalet och att dumpa lönerna. Han vet två liknande danska företag som är på väg in i Sverige och spår att detta är något som bara kommer att växa.

— Det värsta är att de utnyttjar folk och deras dåliga situation. Det slår sönder hela arbetsmarknaden när seriösa företag ska konkurrera mot underpriser. I förlängningen kan det leda till att seriösa företag börjar agera oseriöst för att kunna konkurrera.

Lars Vikingson ligger också bakom företaget Polite Construction som förmedlat baltiska byggarbetare enligt samma modell. Sedan i början av mars är ett bygge i skånska Hofterup satt i blockad av Byggnads för att förmå företaget att skriva kollektivavtal. Polite Construction anser inte att det behövs kollektivavtal eftersom de inte har några anställda — endast delägare. De hänvisar till EU-reglerna om fri rörlighet på arbetsmarknaden.

Lars Vikingsson har dessutom precis blivit försatt i personlig konkurs av Helsingborgs tingsrätt, vilket han har överklagat. I början av 1990-talet var han också försatt i konkurs och i september 2002 fälldes han för bokföringsbrott.

Lars Vikingson vill inte låta Kommunalarbetaren komma i kontakt med någon av de personer som ingår som delägare i firman och som just nu arbetar i Sverige. De vill inte ha någon uppmärksamhet, menar han.