Under de första konfliktdagarna kom rapporter om arbetsgivare som hjälpte till på förskolor eller låste upp grindar på soptippar. Det väckte stark kritik i facket.

— De politiker som går in och utför arbetsuppgifter som är blockerade, riskerar att förstöra sina relationer med facket. De kan också dra på sina kommuner nya konfliktvarsel, förklarade Kommunals ombudsman Lasse Thörn. Han leder gruppen som följer händelserna arbetsrättsligt och som förbereder eventuella nya konfliktvarsel.

Och det blev följder, i alla fall för Lidingö och Halmstad.

Halmstad hörde till de tre kommuner där alla medlemmar (utom vissa undantagna områden) togs ut i en veckolång strejk den 23 april. Sektionerna började rapportera om politiker som städade skolor, om chefer som i onödan beordrat skyddsarbete och om oorganiserade som tagits in som vikarier. Den 28 april kom ett nytt varsel — Halmstad drabbas av en ny total strejk den 12 maj, den här gången två veckor.

I Lidingö, där medlemmar inom barnomsorgen strejkade, kunde sektionen rapportera in att närmare 25 oorganiserade barnskötare fortsatte jobba under strejken. Den 24 april la Kommunal ett nytt varsel — den 8 maj utökas strejken till att omfatta alla.

Det finns många exempel på det som facket ser som regelbrott:

I Örebro har ett kommunalråd åkt runt och låst upp förskolor, i Östersund låste kommunalrådet upp soptippen och i Gävle var det storkök som låstes upp. I Göteborg gick en nämndledamot in och jobbade på en förskola där barnskötare strejkade.