— Ska vi strejka? Det kände vi inte till, säger barnskötaren Sussi Kanhede på förskolan Skogens Gård i Göteborg, när Kommunalarbetaren ringer för att fråga om strejkviljan efter det varsel som lades på tisdagen.

Göteborg är en av de sex kommuner där barnomsorgspersonal tas ut i strejk.

Jan A Sundberg, ordförande i avdelning Väst, förklarar att det tar sin tid innan alla arbetsplatser fått information.

— Vi måste först och främst informera våra förtroendevalda, säger han.

Gävle är en av de tre kommuner där Kommunals strejk kan få störst effekt. Alla medlemmar, med undantag för vården och omsorgen samt räddningstjänsten, tas ut i konflikt. Där räknar man inte med att ha få ut all information förrän tidigast i slutet av veckan. Sen måste man kalla till möte där alla nödvändiga frågor kan ventileras.

— Jag gissar att vi kan ha ett stormöte tidigast på måndag, säger Ulla Holmström, på sektion 5 i Gävle som organiserar barnomsorgspersonal.

Telefonerna har gått varma på Kommunals sektioner sen strejkvarslet kom, inte minst på de sektioner som är direkt berörda av konflikten. Och alla de Kommunalarbetaren har pratat med vittnar om en stor kampvilja, ute bland medlemmarna.

— De medlemmar jag pratat med tycker att det är bra att vi ska strejka, säger Ulla Holmström.

Stämningen i Piteå, där både personalen på sjukhuset och i barnomsorgen berörs, är också positiv, enligt sektionsordföranden Marianne Lindberg.

— Nu får vi inte ge oss, har många medlemmar sagt. Så det känns bra. Vi får väl se om det är lika positivt efter ett tag.

Piteå sjukhus är ett av de fem sjukhus där undersköterskor och sjukvårdsbiträden kan komma att strejka i en vecka. Ewa Henriksson, arbetsplatsombud på avdelning 5 är en smula kritisk till hur Kommunal har varslat. Medicinavdelningar och rehabiliteringsavdelningar berörs.

— Det är ingen som råkar särskilt illa ut av en strejk på en rehabiliteringsavdelning. Det är en tam åtgärd. Om strejken ska få någon effekt borde det märkas lite mer, säger Ewa Henriksson, som tycker att man borde varslat på en akutavdelning i stället.

Mycket av medlemskontakterna den första dagen har handlat om konfliktersättningen, enligt Marianne Lindberg, sektionsordförande i Piteå.

Enligt förbundsstyrelsens beslut så utgår i utgångsläget 80 procent av den faktiska inkomsten i konfliktersättning. Sen höjs ersättningen med 13 procent i semesterersättning. Men ersättningen är skattefri och därmed sänks ersättningen med 31 procent. Sammantaget innebär det att det betalas ut 62 procent av den faktiska inkomsten skattefritt.

Men det här beslutet kan förändras efter hand beroende på hur kort- eller långvarig konflikten blir. Senast Kommunal var ute i en större konflikt, under busstrejken 1999, utgick 100 procent i konfliktersättning.