Det var en kväll i december 2001 som Maria Juhlin såg på tv-nyheterna att friår skulle ges på försök i Katrineholm. Hon bestämde sig omedelbart för att söka.

— Jag och min man hade pratat om friåret, och jag minns att jag sa, tänk om det kunde komma hit, säger Maria.

Som städerska tjänar Maria ungefär 9.500 kronor per månad efter skatt. Under friåret får hon ut 7.000 efter skatt. Maken arbetar som taxichaufför och de har två barn hemma — Melinda är tre och Albina ett och ett halvt.

— Det betyder allt att vara hemma med barnen, det går så fort när de är små. Nu när jag är hemma kan vi ta det mycket lugnare, vi tar dagen som den kommer och vi hinner umgås med släkt och vänner. Det är sånt som det inte blir så mycket tid till annars, säger Maria.

Hon är bara positiv till friåret, hon tycker att det är bra att arbetslösa får en chans att jobba och att det inte finns något krav på vad den som får ledigt gör med sin tid. Men hon tror att den låga ersättningen gör att många avstår.

— Man har ju hört många som säger att de inte kan ta friår på grund av ekonomin. Det är ofta småbarnsfamiljer. Så visst vore det bra om ersättningen kunde höjas så att fler fick chansen till ett friår, säger Maria.

I augusti börjar Maria Juhlin att jobba som städerska på Södra skolan i Katrineholm igen.