Medlarna hade inte gått facket särskilt mycket till mötes i det andra, och slutgiltiga budet. I stort liknade medlarnas slutbud deras första bud, som kom för drygt en vecka sedan. Och fackets argumentation för att säga nej liknar vad man tidigare sagt:

• För lite pengar

• För låga lägstlöner

• För låg individgaranti

— Vi tänker inte lämna de sämst avlönade i sticket. Slutbudet innebär ingen tillräcklig satsning för att få upp lägstalönerna, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Arbetsgivarna säger också nej med ekonomiska hänvisningar.

Ett avtal, enligt medlarnas förslag, skulle bli alldeles för dyrt, hävdar Kommun- och Landstingsförbundet.

— Det är för dyrt, vi har inte de pengarna som krävs helt enkelt. Men vi tycker att inriktningen på budet är bra, att i första hand satsa på personalen i vården och omsorgen, säger Åke Hillman (s) ordförande i Kommunförbundets förhandlingsdelegation.

— Vi har stora obalanser redan i innevarande budgetar i år. Det kan kräva stora rationaliseringar och besparingar. Det här
skulle kunna innebära att man var tvungen att plocka bort folk och det vill vi inte göra.

När kommer den satsningen, om inte nu?

— Det är angeläget. Men det kan inte ske med lånade pengar. Det måste finnas ett ekonomiskt utrymme.

Konjunkturen är på väg ner. Att i det läget sträcka sig till höga löneökningar, när vi
inte har de pengarna, är väldigt svårt, förklarar Åke Hillman.

Kommunal krävde när man i höstas sa upp avtalet för 2003 minst 5,5 procent — 885 kronor — plus pengar för att höja de allra lägsta lönerna.

I fördelningen skulle yrken som det i dag finns gymnasial utbildning för prioriteras.

De kommunala arbetsgivarna svarade med motbud i januari: 4,2 procent till vissa vårdgrupper och bara 2 procent till resten. Totalt 3,2 procent — cirka 515 kronor.

I medlarnas första bud, som kom för någon vecka sedan, skulle vissa vårdgrupper få 5 procent och resten av kommunalarna bara 2 procent. I genomsnitt 3,7 procent — 595 kronor.

Som facket ser det skulle stora låglönegrupper fått betala löneökningar för vårdgrupper. Nästan hälften av alla Kommunals medlemmar skulle bara få dela på 2 procent i år, och lika mycket nästa år. I gruppen som bara skulle få så mycket — cirka 320 kronor — finns bland annat barnskötarna, kökspersonalen, städare, brandmän och alla tekniska yrken i kommuner och landsting. Där fanns även landstingsanställda vårdare och skötare.

I slutbudet har medlarna lagt på 0,4 procent till dessa grupper. De skulle alltså få 2,4 procent.

Totalt kommer medlarbudet därmed upp till 3,9 procent för 2003 — i genomsnitt 630 kronor. Pengarna ska främst fördelas till vårdanställda.
Kvar i slutbudet står att kommunalarna bara skulle garanteras 2 procent 2004 — i genomsnitt 340 kronor.

Det skulle inte bli något första steg för att minska löneklyftan till verkstadsarbetarna.

Tidigare hade medlarna öppnat för en försvagning av fackets inflytande över lokala lönesättningen. Arbetsgivaren skulle ges möjlighet att gå förbi facket och göra upp med den anställde direkt. Detta fanns inte med i slutbudet.

I morgon, den 8 april, träffas Kommunals förbundsstyrelse för att diskutera vad facket ska göra nu. Beslutar de om någon form av stridsåtgärd, som exempelvis strejk, kan den påbörjas först om fjorton dagar.

Arbetsgivarsidans Åke Hillman säger:

— Vi från arbetsgivarsidan kommer inte att varsla om några stridsåtgärder.

— Vår uppgift är att se till att verksamheten kan fungera för våra medborgare. Vi vill i möjligaste mån försöka minimera effekterna som kan drabba tredje man.